Recension: Zen Pinball 2: Bethesda Pinball [PS4]

Att film och populärkultur passar bra i flipperformat, det har Zen Studios visat om och om igen. Deras tolkning av arkadhallens formel 1 har enligt mig gått från klarhet till klarhet. Att borden är mer av upplevelser snarare än simulatorer har jag nu vant mig vid och mottager tacksamt varje ny iteration från studion.

Det senaste alstret i den evigt expanderande Zen Pinball-världen är helt och hållet fokuserat kring en annan spelstudio, vid namn Bethesda. Sedan länge är ju denna utvecklare känd för sina massiva rollspel och i nuvarande skepnad även utgivare av den klassiska förstapersonsskjutaren Doom (8/10). Hur ter sig då rollspel och adrenalinpumpande action i flipperspelsversion?

De tre borden som inkluderas i paketet är Doom, Skyrim och Fallout och självklart har Zen Studios anammat stilen som är genomgående i alla deras bord. Karaktärer går över spelplanen, laserskott skjuts över skärmen och förutsättningar förändras konstant.

Fallout

Någon som vågar chansa på att man låser bollen i ett vault?

Även om jag har tillbringat hundratals timmar i den postapokalyptiska världen i Fallout 3, måste jag erkänna att konceptet inte passar speciellt väl med stålkulor. Det är inte så att jag finner miljön opassande för flipper, men det är något som gör att detta bord känns ganska långsamt och tråkigt. Vissa rollspelselement har applicerats till grundformeln och kanske är detta misstaget?

Att behöva fundera på hälsopoäng eller färdigheter passar inte speciellt bra i denna förpackning, och sänker tempot avsevärt. Eftersom jag finner stort nöje i den höga hastigheten och att jag måste ta beslut ögonblickligen, gör att jag inte uppskattar detta bord speciellt mycket. Uppdragen är omständliga att aktivera och en aning svårtydda, därför hoppar jag vidare till nästa bord.

Skyrim

Skönt, draken är inte här ännu. Då kan jag öva.. FUS RO BHA? Hmmm…

Detta bord erbjuder en avsevärt högre hastighet och även om rollspelselementen finns här med, upplever jag inte att de är temposänkande på samma sätt som i Fallout. Draken spelar en stor roll och ser till att vara i vägen ganska ofta, något som kanske låter irriterande, men som faktiskt fungerar förvånansvärt väl.

I Skyrim-bordet kan bollen ta skada om jag råkar skjuta upp den i ramper som draken har tänt eld på, något som gör att det är viktigt att hålla tungan rätt i mun. Jag har dock inte lyckats förstöra bollen genom att skada den för mycket; kanske är det bara en gimmick som används? På det stora hela trivs jag ganska bra med bordet, och kör många omspelningar för att jaga poäng.

Doom

Eldstriderna på flipperbordet är de mest hektiska någonsin. I ett flipperspel.

Höjdarbordet i paketeringen är såklart Doom. Här varvas skön elektrometal med dialog från skjutarspelet, vilket höjer stämningen rejält. Själva spelstilen är snabb, bordet har lagom mycket ramper och tre välplacerade flipprar.

Jag känner ganska snart att jag får bra kontroll över spelet och lär mig enkelt vad jag behöver göra för att aktivera uppdrag eller erhålla poängbonus. Det känns som flipper på riktigt! Jag tycker inte att man ska behöva stanna upp och tänka eller planera nästa drag när det kommer till flipperspel, och ur den synpunkten kanske det inte är så konstigt att Doom är det starkaste bidraget av de tre. Originalspelet har ju aldrig handlat om något annat än att plöja framåt, fylla din kropp med adrenalin och en känsla av galenskap, samt ha riktigt galet kul.

Betygsmässigt, står det helt klart att Fallout drar ned betyget ganska mycket, men Doom neutraliserar känslan genom att glänsa. Tycker du om flipperspel med variation, är detta helt klart ett paket för dig, kanske du upptäcker att du trivs att bolla statistik samtidigt som du räknar ut kulbanor? Om inte, kan du ju bara starta Doom-bordet och röja loss rejält.