Recension: Ys VIII: Lacrimosa of Dana [PS5]
Tänka sig att det finns en JRPG-serie som har funnits i lite mer än 35 år och som jag totalt har missat. Redan 1987, i och med det första spelat i serien, visade Nihon Falcom att rollspel inte alls behövde vara turordningsbaserade, utan kunde vara actionfyllda äventyr. Formeln är sig lik även i Lacrimosa of Dana vilket har nummer åtta i serien men som är det sjätte spelet rent kronologiskt.
Om du har spelat något spel i serien tidigare, känner du redan till Adol; äventyraren som inte kan få nog av farliga upptåg, leta skatter eller att slåss mot monster. I början av detta spel, befinner sig vår hjälte på ett enormt fartyg som är på väg till kontinenten Eresia. Självklart kommer de inte dit, utan blir istället strandsatta på en ö efter att skeppet Lombardia förliser.
Äventyret har börjat och jag känner genast igen formeln för ett japanskt rollspel, turordningsbaserat eller inte. Till en början är Adol ensam och svag, men inom kort har han slutit upp med andra strandsatta och de börjar bygga upp både erfarenhet och ett ställe att bo.
Ys VIII: Lacrimosa of Dana bygger med andra ord på de grunder som är så enkla att tycka om då jag hela tiden drivs framåt antingen av berättelsen, viljan att bygga en bättre bas eller att hitta föremål som gör att jag kan uppgradera utrustningen som vi använder.
En stor del av tiden går åt att utforska ön för att hitta fler överlevande och inom kort introduceras även en annan del av berättelsen där vi får stifta bekantskap med kvinnan som framträder i Adols drömmar och som är en del av spelets titel; Dana. Innan Dana sluter upp med de övriga äventyrarna tvingas jag lära mig en för mig lite annorlunda spelstil.
Varje karaktär har nämligen sina olika typer av stridstekniker vilka är effektiva på olika sorts fiender. Sahad och Ricotta utdelar hårda slag som passar utmärkt i ansiktet på stora kräftor eller andra, lite tuffare monster och Laxia spetsar effektivt flygfän medan Adol gärna skär sig igenom normala fän. Detta innebär att jag behöver byta aktiv karaktär ofta för att vara så effektiv som möjligt och skapar ett härligt, strategiskt tempo i striderna.
Stridsmekaniken flirtar också generöst med From Software-spelare som kanske vågar bege sig in i en något färggladare värld. Lockelsen stavas perfekta pareringar och undanmanövrar, vilka i Lacrimosa of Dana belönar dig med rejäla fördelar mot fienderna men som också visuellt och ljudmässigt skänker en riktigt skön känsla. Vältränade virtuoser inom parering och motanfall i Dark Souls-skrud, lär trivas som fisken i vattnet.
Tack vare min debut i Ys-serien, har en ny värld öppnats för mig. En värld som jag har väldigt mycket att upptäcka av tack vare mitt sena uppvaknande. Men först ska jag utforska hela upplevelsen som den här titeln har kvar att ge mig. Ys VIII: Lacrimosa of Dana är en mycket bra blandning av JRPG, action, äventyr och utforskande som säkerligen kommer att få dig att investera många speltimmar framför din PlayStation-konsol.
Har spelat kanske hälften av Ys-spelen, och detta är nog min favorit av dom.