Recension: Unearthing Mars [PSVR]
Efter att ha spelat en del VR-titlar till PlayStation VR, har jag börjat förstå mängden arbete som ligger bakom en högkvalitativ upplevelse. Det finns flertalet funktioner som behöver simuleras på ett nytt sätt, där bland annat förflyttning är en av dem.
Unearthing Mars från kinesiska spelstudion Winking Entertainment är ett spel som under mindre än två timmar lyckas med konststycket att leverera både utforskning, pussel och rymdstrider. Det visar sig vara en ganska angenäm upplevelse även om spelet lider av en hel del brister både i spelmekanik och utförande.
Min karaktär, som går under namnet ”Co-pilot”, ska tillsammans med piloten Katherine, ta oss ned på Mars yta för att undersöka ett sällsynt fynd. Det verkar nämligen som att den kraschade satelliten Phobos innehåller information om en gammal civilisation på den röda planeten.
Under berättelsens gång får jag uppleva en dramatisk kraschlandning, ett stillsamt utforskande av de röda sanddynerna på planeten och rejält flummiga sektioner av ett högre medvetande. Utan att avslöja något om berättelsen, kan jag berätta att Unearthing Mars levererar allt du kan förvänta dig av en Science-Fiction rulle från 80-talet.
Spelet kräver två PlayStation Move-kontroller för att simulera protagonistens händer, och de används flitigt under de flesta sekvenserna. Avläsningen av mina rörelser känns ganska bra, även om spelet har en tendens att placera ut föremål precis utanför området som kan identifieras av kameran.
Det är ganska tydligt att studion och VR överlag har en bit att vandra innan det står klart vilka moment som lämpar sig i denna typ av upplevelser. Nödlösningarna duggar tätt i spelet, där ett lysande exempel är ett av segmenten där ska jag styra en rover för att utforska planeten. Här följer inte kameran med bilen utan miljön representeras av en stillbild där jag styr runt min farkost och måste trycka på en knapp för att nollställa vyn med jämna mellanrum.
Förflyttning till fots sker genom att peka på ett av spelets fördefinierade punkter och trycka på en knapp. Denna form av teleportering gör visserligen att risken för illamående minimeras när jag har på mig mitt VR-headset, men jag tycker samtidigt att det borde finnas mer innovativa sätt att förflytta min karaktär.
Nivådesignen känns atmosfärisk, även om jag upplever texturer och grafik som aningen föråldrad och kantig. Röstskådespelarna lär inte heller få några utmärkelser för inlevelse eller dramatik, utan levererar en oinspirerad och platt känsla under dialogerna.
Även om Unearthing Mars på det stora hela känns underutvecklat, bjuder det ändå på en rejält tillfredsställande upplevelse med en del riktigt imponerande ögonblick. Efter två korta spelomgångar är jag klar med min resa till den röda planeten och jag ser tillbaks på mitt äventyr med glädje.
Jag har fått göra många av de saker som jag drömde om som liten; dra i spakar och reglage i ett riktigt rymdskepp, skjuta laserpistol och utforska en planet där ingen annan har satt sin fot tidigare. Spelet bjuder på en del överraskningar som förvånar mig och en del andra som är lite skrämmande och på det stora hela levererar titeln ett bra rymdäventyr.