Recension: Toodee and Topdee [PS4, PS5]
Toodee and Topdee, säg det några gånger för dig själv. Ligger inte titeln väldigt bra i munnen? Utöver att det är ett ganska gulligt namn på ett spel så ger det oss även en liten ledtråd kring vad spelet handlar om. I Toodee and Topdee ska vi nämligen leka med kameravinklar i vår jakt på … ett semikolon? Men hur kom det sig att de två kamraterna träffades, och kommer de att lyckas ta sig ur sin knepiga situation med sina liv i behåll?
Handlingen har sin början i en oförutsägbar händelse. Aleph, skaparen av världar råkar nämligen göra en missbedömning när han en dag skapar folkslaget glitch. I motsats till hans tidigare skapelser är glitcharna busiga, och det dröjer inte länge innan en skurk vid namn Toodoo stjäl ett semikolon och sätter världarna ur balans. Toodee, vars värld ses ur ett tvådimensionellt perspektiv, kastas in i en dimensionell knut där han springer på Topdee, en annan vilsen figur vars värld ses ur ett fågelperspektiv. De inser att det ligger på dem att lösa knuten och återställa universum, men för att lyckas måste de samarbeta.
Som du kanske anar vid det här laget bär det här spelet på en intressant blandning av olika inslag. Man skulle kunna beskriva det som en kombination av pussel- och plattformsspel, men när man spelar det känns det som att det även är inne och nosar på andra genrer och till och med specifika spel. Jag får exempelvis tidigt vibbar av tempelutmaningar från tidiga The Legend of Zelda-spel, men även gamla pusselklassiker som Solomon’s Key. Toodee and Topdee byggs upp av ett antal världar som var och en består av ett 20-tal korta nivåer. Varje nivå är ett pussel som kräver båda karaktärernas förmågor för att kunna lösas. Toodee kan hoppa över hål, trycka på knappar och ta sig fram över banans olika hinder när den är tvådimensionell, medan Topdee kan flytta på föremål, blockera fällor och utforska nivån från fågelperspektiv.
Karaktärsbytet sker med ett enkelt knapptryck och medföljs av karaktärernas tillhörande kameravinkel. Upplägget känns kul och nyskapande, framförallt när det kräver att jag tänker i mer än en dimension för att lösa problemen framför mig. Spelet har dessutom ett tvåspelarläge, något som gör sig riktigt bra med det aktuella upplägget. Som två spelare styr man varsin karaktär, vilket gör att kommunikation är viktigt. Det kanske låter stressigt i teorin, men majoriteten av nivåerna är utformade på ett sätt som egentligen kräver ett logiskt tänk snarare än snabba reflexer. Ibland krävs det däremot att man är snabb på att byta mellan de olika karaktärerna, men de tillfällena bjuder ofta på mycket skratt.
Det jag gillar mest med Toodie and Topdee är hur jag uppmuntras till att experimentera med min omgivning. Fällor och hinder fungerar olika beroende på vilken karaktär jag styr och de nya miljöerna introducerar tätt nya element att leka med. Svårighetsnivån känns lagom men lyckas samtidigt utmana ordentligt, ofta med en eller två ordentligt kluriga nivåer för varje värld. Ett annat roligt inslag är bossarna som går att finna i slutet på varje område. Striderna mot dem har också inslag av pussel, men med större fokus på plattformshoppande än de vanliga nivåerna. På en spelare är de underhållande, men det är med två spelare som de verkligen glänser till.
När alla pusselbitarna faller på plats visar det sig att det här är ett riktigt trevligt äventyr med mycket att komma med. Det är gulligt, fint att titta på och har en mysig ljudbild, men framförallt har det ett spännande och intressant upplägg. Det är ett välbalanserat spel som bjuder på många skratt, överraskade utrop och kluriga situationer. En bra kombination av pussel och plattformande helt enkelt.
om det här får en 8:a så är Final Fantasy XVI värt en 10:a
Det är visserligen svårt att dra paralleller mellan så pass olika spel, men jag hoppas också att Final Fantasy XVI är bra nog att förtjäna 10/10 i betyg.