Recension: The Forest Cathedral [PS5]

Spel som försöker bjuda på historielektioner växer inte på träd, och när de väl kommer och även bjuder på klurigt plattformande i minimalistisk 2D så är det svårt att inte bli lite nyfiken. The Forest Cathedral skildrar lite semibiografiskt den amerikanska marinbiologen Rachel Carsons liv, eller åtminstone en liten del av det. 

Hon var väldigt intresserad av bevarandet av biologisk mångfald, och ansåg att relativt otestade syntetiska bekämpningsmedel kunde orsaka stor skada. 1962 släpptes boken Silent Spring som väldigt hårt går åt det kontroversiella bekämpningsmedlet DDT som använts mot bland annat myggor och andra skadedjur. Boken orsakade en hel del kontrovers när den släpptes, men ledde till att bekämpningsmedlet förbjöds ett par år senare.

När spelet börjar har en ung Rachel Carson precis fått jobb som fältbiolog i en nationalpark. Chefsbiologen tror först att hon är där för att söka jobb som sekreterare, men inser nog rätt snart att den unga tjejen är rätt skärpt. Hennes uppgift är att hålla koll på djur- och naturlivet helt allena på en ö under en tremånadersperiod och rapportera tillbaka eventuella märkligheter till honom.

En sak hon har med sig från jobbintervjun är något märkligt som sades. Det finns inga myggor på den här ön, trots att det är mitt i sommaren. Det hade syntetiserats fram något fantastiskt medel som får myggorna att bara trilla ner ur luften. Och som av en slump råkar han ha samma efternamn som den schweiziske kemisten som upptäckte att DDT var bra på att ha ihjäl insekter. Men det måste ju vara ett rent sammanträffande.

Två månader in i sin vistelse på ön börjar Rachel ana en viss oro. Vissa mätningar ser märkliga ut, och hon rapporterar det till Dr Müller enligt protokollet. Han menade att det bara var mätinstrumenten som betedde sig lite udda och att hon inte skulle oroa sig. Tiden i isolation på ön har kanske påverkat Rachel lite. 

Ön är inte jättestor, och Rachels uppgifter går i huvudsak ut på att hålla koll på vattenkvaliteten och hur fiskarna mår. Till sin hjälp har hon en scanner och ett par datorer utspridda över ön. Och det är i dessa som spelet delvis lämnar sitt normala tredimensionella själv. Här får Rachel istället försöka hjälpa en liten filur ta sig fram i labyrintiska tvådimensionella världar. 

Ju längre tid Rachel tillbringar på ön, desto sämre verkar både hon och dess djurliv må. Kan det hänga ihop med bristen på myggor och det nyuppfunna bekämpningsmedlet? Med tanke på att det delvis är baserat på riktiga händelser är det kanske inte jättesvårt att räkna ut vad det är som händer, men att se det skildrat i spelbar form är ändå ett nytt grepp.

Ämnet utforskas inte riktigt med den tyngd de borde, och spelets rätt färgglada yta och klämkäcka karaktärer krockar lite med innehållet och det faktum att (den riktiga) Rachels kamp mot DDT ledde till en omfattande gräsrotsrörelse och ökad medvetenhet om att potentiell sett farliga ämnen inte ska användas lite hipp som happ ute i naturen utan att ha testats ordentligt i labbsammanhang.

Det är rätt skönt att se att utvecklarna har haft vett nog att inte skapa ett spel som är större, eller längre än det behöver vara. The Forest Cathedral är nämligen en relativt kort upplevelse, och bjuder inte på jättemycket i svårighetsgrad eller kluriga pussel. De enda sekvenserna som tog lite tid för mig var vissa av de tvådimensionella plattformsögonblicken, men det finns en inställning som tar bort den svårigheten också. 

The Forest Cathedral hade kunnat tackla ämnet på ett bättre sätt, men användandet av riktiga namn och händelser, även om det är i en nästan metaforisk tolkning av historien får ändå ses som lite av en vinst. Tyvärr dras det ned av den oerhört märkliga kombinationen av spelmekanik, vad som till synes är helt oengagerade röstskådespelare och känslan av att mycket av det jag ser på den lilla ön känns igen från andra lågbudgetspel.