Recension: Tactics Ogre: Reborn [PS4, PS5]

Jag har alltid gillat turordningsbaserade, taktiska rollspel och samtidigt som Tactics Ogre: Let Us Cling Together släpptes ursprungligen på Super-Nintendo 1995, spelade jag det första Heroes of Might and Magic. Tactics Ogre: Reborn är en remaster som i sin tur baserats på remastern som släpptes 2011 till PlayStation Portable vilken spinner vidare på den utökade berättelsen. Den innehåller även grafiska förbättringar och mängder av spelmekaniska balanseringar och förbättringar.

Du axlar rollen som Denem, en ung krigare som slagit följe med sin bästa kompis och sin syster. De blev föräldralösa under ett nidningsdåd och dras in i ett komplicerat krig och maktkamp om regionen.

Faktum är att berättelsen är väldigt komplex med mängder av karaktärer att hålla reda på. Som om inte det vore nog, finns det dessutom figurer som har samma namn, men tillhör olika faktioner. Om du spelade Final Fantasy Tactics på den första generationens PlayStation har du en hum om hur berättelsen drivs framåt, då det är samma team som ligger bakom de båda spelen.

Spelets grundloop är strider som representeras av tredimensionella rutnät där dina kombattanter och motståndarna placeras ut. Det finns självklart mängder av olika yrken, vapen och magier som du kan använda för att åsamka fienderna skada. Svårighetsgraden är hög och det krävs att du har en strategi för att nå banans mål och håller dig till den om du vill slippa spela om. Det finns en förlåtande mekanik som gör att du kan spela om från en viss runda, men jag drar mig från att använda den då antalet figurer du kontrollerar är högt och om det väl börjar barka hän, är det antagligen för sent även om du skruvar tillbaka klockan en eller ett par rundor.

Den bästa känslan som finns är när min taktik går hem och exempelvis en attack triggar en serie uppföljningsattacker eller när jag upptäcker en svaghet som jag kan exploatera för extra skada. Om du tycker om att bygga en blandad grupp och spela med samma under många scenarier har jag lite dåliga nyheter. För att lyckas är det nästan ett krav att du anpassar klasser, magier och föremål optimalt för att ha de bästa förutsättningarna att lyckas.

Om du tillhör skaran som älskar att mecka med färdigheter, magier och utrustning i magier mellan uppdragen är Tactics Ogre: Reborn definitivt ett spel för dig. På de svårare uppdragen är det helt nödvändigt att tillbringa en hel del tid med förberedelser. Och precis som sig bör räcker aldrig pengarna till för att ha den senaste utrustningen och magierna hela tiden.

Även om spelseriens namn hänvisar till Queen-låtar som Ogre Battle och Let Us Cling Together så bjuder musiken på en helt otrolig symfonisk upplevelse undertecknad Hitoshi Sakimoto och Masaharu Iwata. Mer än en gång stannar jag upp och bara njuter av musikstyckena och det är precis den upplevelsen jag uppskattar så mycket i rollspelsgenren. Musiken bidrar ovanligt mycket till stämningen och det känns som fullständig fingertoppskänsla kring valet av stycke och vilken känsla som vill förmedlas.

På det hela taget känns Tactics Ogre oväntat fräscht och modernt för att ha över 25 år på nacken. Många av spelmekanikerna är tidlösa och fungerar minst lika bra idag som de gjorde på Super-Nintendo. Jag får de där så underbara ”bara en bana till”-känslorna som kännetecknar ett bra spel, och jag håller Tactics Ogre: Reborn som en av mina starkare spelupplevelser i år.