Recension: Sports Bar VR [PSVR]
Cherry Pop Games från Storbritannien är en utvecklare som i princip endast har utvecklat titlar som utspelar sig på ett biljardbord. Pool Nation är nog en titel som de flesta biljardintresserade konsolägare har hört talas om och när det kommer till Virtual Reality har de några titlar under bältet där med.
För PlayStation VR-ägare är upplevelsen dock lite bredare eftersom vi i Sports Bar VR inte bara får biljard serverat, utan även dart, airhockey och en del andra tidsfördriv. Det är dags att duka fram läsken, krita kön och mingla loss i den virtuella verkligheten!
Med mitt VR-headset på huvudet och en PlayStation Move-kontroll i handen, startar jag spelet och möts ganska snart av en förklaring av hur spelet fungerar. Av någon anledning lyckas jag dock inte få bort instruktionerna, även om de berättar för mig hur jag ska göra för att gå vidare. Jag försöker idogt att komma vidare i spelet och äntligen få spränga min första bolluppsättning, utan att lyckas.
Det visar sig att jag behöver använda två kontroller för att kunna njuta av titeln över huvud taget, något som spelet vare sig känner av eller berättar – lite slarvigt tycker jag. Efter att ha kopplat min andra Move-kontroll till PlayStation 4, startar dock mitt lilla äventyr klanderfritt. Ett tag i alla fall.
Jag börjar min virtuella barrunda med att försöka mig på lite biljard, vilket är något som jag alltid trivs med. Här tar det en ganska lång stund innan jag lär mig hur jag på bästa sätt ska placera min virtuella kropp runt bordet och hur jag ska hantera biljardkön för att kunna träffa bollen. Det är inte någon dans på rosor, men samtidigt är känslan väldigt positiv när jag äntligen lyckas sänka en av mina bollar med avsikt.
Den datorstyrda motståndaren är väldigt oförutsägbar och dominerar totalt emellanåt, för att i nästa match verkar vara helt inkompetent. Hur jag än försöker, lyckas jag dock aldrig bemästra kontrollen för att vinna en match. Jag teleporterar mig vidare till baren och försöker beställa en öl. Bartendern uppfattar dock inte att jag väntar och ignorerar mig därför helt. Som den mogna spelare som jag är, sopar jag rent bardisken från flaskor och glas med min biljardkö, det funkar faktiskt. Nöjd och belåten njuter jag av ljudet från glas som krossas mot marken.
Jag fortsätter bort till andra delen av lokalen och råkar hamna bredvid två animerade figurer som tycks stå och prata. Här känner jag omedelbart kraften av VR då jag vrider på huvudet och upptäcker att det faktiskt känns som på riktigt. De taffligt animerade karaktärerna känns påtagligt levande och det är nästan att jag börjar prata med dem. Jag stannar upp och förundras över min upplevelse en stund innan jag fortsätter mot dart-tavlan.
Återigen slås jag av hur svårt det är att lära sig kontrollera mina virtuella händer i denna simulerade verklighet. Från vänster hand plockar jag en av tre pilar och försöker sedan kasta den proffsigt mot måltavlan. Den trillar ned framför fötterna på mig, tur att det inte är på riktigt! Nästa pil flyger genom rummet och landar i närheten av biljardbordet där min förra motståndare fortfarande väntar tålmodigt. Tredje pilen träffar självklart i enkel etta på tavlan. Jag försöker igen i några minuter tills jag lyckas få en godkänd serie; spridd men ändå med någorlunda sjyssta poäng.
Spelet som jag verkligen fastnar för är dock Air hockey där jag frenetiskt försöker skjuta iväg den luftburna plastpucken i vinklar som jag tror är omöjliga för motståndaren att fånga. Återigen visar det sig att den datorkontrollerade spelaren är riktigt duktig, men det spelar inte så stor roll. Simuleringen av denna nöjessport är så autentisk att jag blir förvånad, jag är riktigt svettig efter tre ronder och finner mig själv vilja spela match efter match i detta läge.
För sitt låga pris är Sports Bar VR väldigt lätt att rekommendera. De mer seriösa sporterna är visserligen svåra att bemästra i VR-läget men det handlar nog mer om att de tar längre tid att lära sig. Helhetskänslan är dock väldigt positiv och min son introducerar mig snart till de högst förnöjsamma lekarna man kan leka i spelet; slå lamporna ovanför biljardbordet med kön, kasta pilar på bartendern och självklart klassikern att kasta soptunnor överallt.
Riktigt bra text, jag levde mig verkligen in i din virtuella verklighet och skrattade högt flera gånger under läsningen.
Samtidigt blir jag lite orolig för hur framtida generationer kommer att påverkas av VR-spelen. Kommer din son en dag att gå ut och kasta pil på bartendrar i den verkliga verkligheten bara för att den virtuella verkligheten verkar så verklig? Det låter som om det är dags för nästa upprepning av videovåldsdebatten… 😉
Haha, nej. Jag är snarare imponerad av kreativiteten din son gav prov på när han upptäckte alla lustiga sidosysslor som fanns att roa sig med!
Blev för övrigt lite sugen på att testa det här spelet nu som tidigare verkat helt ointressant för mig 🙂