Recension: Soundfall [PS5, PS4]
Jag skulle beskriva Soundfall som en tvåspaksskjutare mer än ett rytmspel även om musiken och takten spelar en viktig roll. I spelets intro dras baristan Melody in i den musikaliska världen Symphonia som hotas av Discords trupper och det blir ditt uppdrag att lotsa henne rätt. Till din hjälp har du en mängd musikinstrument, rustningar och din taktkänsla.
Som du kanske har gissat är det här ett lite annorlunda rytmspel där fokus ligger på striderna och där du drabbas av nackdelar om du bryter takten. Symphonia är en färgsprakande värld med flera olika biomer som alla präglas av olika musikstilar. I spelets cirka 150 sånger finns allt från pop och hårdrock till bitpop och elektronisk dansmusik. Varje biom i världen har en musikstil som passar in med temat, där exempelvis strandvärlden bjuder på mer reggae och folkmusik. Och skulle du tröttna på berättelseläget kan samtliga banor köras i ett fritt läge också.
Jag känner inte igen de licensierade artisterna, men blir positivt överraskad av kvaliteten på musikspåret och har lagt till en spellista på Spotify med låtarna från spelet. Svårighetsgraden varierar stort beroende på hur lätt det är att känna takten och det är framförallt i de långsammare låtarna som det blir svårt att hitta rytmen. Musiken är såpass bra att jag allt som oftast sitter med ett brett leende och nickar med i takten.
Det finns ett omfattande utrustningssystem där du hittar och handlar vapen och rustningar som passar din spelstil och den karaktär du spelar med. Jag fastnar snabbt för precisionsvapen som har lång räckvidd, men bara kan skjuta ett skott i taget och kompletterar det med ett svepande närstridsvapen för de fall när jag blir omringad av fiender.
Förutom skjutvapen och närstridsvapen har du också en dash-förmåga som måste användas i takt till musiken. Försöker du rusa ur takt misslyckas förmågan och försöker du skjuta utan att hålla tempot låser sig vapnen och du får fokusera på att fly en stund.
Om du utforskar banorna noggrant tvingas du oftast slåss med några fler fiender, men belönas oftast med en kista med nya föremål som kan vara uppgraderingar eller grejer du säljer. Spelet går på tid, och det är låtens längd som är din tidsfrist. Men det enda som händer om du går över tiden är att du inte kan få de högre betygen på banan.
Trots den stora variationen i musiken dyker samma fiender och fällor upp i lite för stor utsträckning och efter en längre session börjar jag få känslor av repetition. Analogt hade det gärna fått finnas fler vapentyper och egenskaper på de vapen som finns, även om det är smart med förmågor som ger bonusar för vissa musikstilar.
En annan sak som bör lyftas fram är att det finns stöd för upp till fyra spelare, både lokalt och online. Dock finns det ingen matchning, vilket gör att du måste ha kompisar som äger spelet för att spela online. På det hela taget är Soundfall en positiv överraskning för mig och påminner mig en del om grottkryparen Crypt of the Necrodancer. Men här med större musikvariation, mer action och många fler färger.