Recension: Somerville [PS4, PS5]

Livet ter sig ganska bra i den engelska staden Somerville. Huvudpersonen i spelet har ett fint hus på landet där han bor tillsammans med sin hustru, sitt barn och självklart en pigg liten hund. Efter att ha kommit hem på kvällen och utfört de sysslor som tillfaller familjefadern, somnar han tillsammans med resten av familjen framför TV:n.

Plötsligt händer något dramatiskt, men båda föräldrarna är som utslagna. Därför får jag i titelns början axla rollen av ett busigt och smått oroligt barn som precis lärt sig att gå. Det svajar ordentligt i början när jag stapplar mig fram i huset. Det strålar ett konstigt ljus utifrån huset, och det är tydligt att något inte står rätt till.

Inom kort, har jag såklart hjälpt det lilla barnet att utföra bus, farliga saker och även fått honom att försvinna. Det är då fadersfiguren vaknar till och inser att världen håller på att gå under. Det verkar som att jorden, eller åtminstone Somerville, har blivit föremål för en invasion från yttre rymden! Redan i början introduceras jag för en spelmekanik som är intressant. En utomjording har kraschat med sitt rymdskepp i vår källare och precis innan denna individ går bort, delar den med sig av en speciell förmåga; att lösa upp föremål, eller hinder, som är skapade av andra utomjordingar.

Familjen har försvunnit och nu är det självklart dags att leta upp dem till varje pris! Jag tar min nyvunna förmåga och beger mig, tillsammans med min trogna vovve, ut i den förstörda världen för att leta. Ganska snart upptäcker jag att resterna av vårt samhälle har faror runt varje hörn, men också nya, oförväntade vänner.

Berättelsen utspelar sig utan ett enda talat ord, vilket gör upplevelsen frisk och fräsch för mig. Jag får själv fundera på vad huvudkaraktären går igenom, vad han tänker och vad han känner. Känslorna återspeglar sig istället i hur min karaktär rör sig och vad han gör. Det väger ändå tungt på något vis.

Så småningom får jag nya krafter och hela tiden utvecklas min karaktär, vilket också ökar komplexiteten i de utmaningar jag får möta. Och även om en del pussel är smått ologiska, känner jag hela tiden att jag drivs framåt av en lust att möta min familj igen.

Och om det är något som den här titeln levererar i mängder, är det känsla. Känslan att faktiskt vara på plats. Och detta görs med fingertoppskänsla genom ljuddesign och de grafiska element som presenteras. När jag tittar i backspegeln är det sannerligen en udda, men trevlig och vacker upplevelse jag minns. Klart värd att uppleva.