Recension: Shadow Complex Remastered [PS4]

Shadow Complex Remastered är ett actionpackat plattformsäventyr med Super Metroid och till viss mån Castlevania: Symphony of the Night som inspirationskällor, där du sätts i rollen som camparen Jason Flemming. Protagonisten och hans flickvän Claire är på en vandringstur, och när Claire ska visa en grotta hon utforskade i sin barndom kidnappas hon av en högteknologisk militärstyrka. Det är startskottet för detta plattformsäventyr i två och en halv dimensioner, där halvan består i att fiender även dyker upp på djupet och du måste sikta inåt i skärmen.

Militäranläggningen i grottan är enorm och utforskarglädjen är stor. En smart funktion som fungerar otroligt bra är att när du lyser med ficklampan får objekt du kan interagera med en färg som indikerar vilket föremål du behöver för att komma vidare. I början hittar jag massor av dörrar och vrår som kräver missiler eller skumpistolen, och det uppmuntrar mig verkligen att fortsätta utforska efter att jag hittat en uppgradering. Vapnet uppgraderas vid fasta punkter i berättelsen, och om jag kan ta mig fram oupptäckt har jag också en närstridsattack att tillgå.

Mycket metallisk militärindustriell masterdesign

Spelet ser grafiskt bra ut, även om det i mellansekvenserna skiner igenom att det ursprungligen är från 2009. Jag spelade aldrig originalet och testet är helt baserat på den omgjorda PS4-versionen. Kontrollerna är genomtänkta och mestadels exakta, men ibland känns det som om siktet har ett eget liv och när jag hoppar från hängande position blir det inte alltid som jag tänkt.

När du dör återuppväcks du vid senaste kontrollpunkten, som i Shadow Complex Remastered är rum utmärkta med en stjärna och som alltid har medicin och granater för påfyllning. En av kontrollpunkterna ligger dock bakom ett svårt rum med massor av fiender, där jag hade hjälp av en fast monterad kulspruta att rensa det. Problemet för mig var att ta mig genom rummet från sparpunkten eftersom fienderna kommer tillbaka, och jag fick försöka många gånger innan jag lyckades smita förbi. Latmasken i mig kan tycka att det är för glest mellan kontrollpunkterna, då jag ibland får spela om längre sekvenser av rum men det är inget stort problem.

Komplex karta kringgår krångligt kutande

Jag kan inte låta bli att jämföra Shadow Complex Remastered med min absoluta favorit i genren, Ori and the Blind Forest. Det finns många likheter, framförallt i takten du får uppgraderingar och den underbara nivådesignen, men Shadow Complex har dock inte lika högt tempo som Ori.

Jag tycker att nivådesignen är spelets absolut starkaste egenskap och det finns hela tiden avsatser som sitter lite för högt upp, vattenbrunnar du inte kan utforska ännu, och dörrar du måste öppna med föremål du inte har ännu. När du får rätt uppgradering är de perfekt integrerade och känns otroligt naturliga.

Shadow Complex Remastered är ett riktigt bra spel och något jag verkligen kan rekommendera om du gillar tvådimensionella actionspel i högteknologisk militärskrud.