Recension: Saints Row the Third: Remastered [PS4]

Det är svårt för mig att inte jämföra spelserien Saints Row med Grand Theft Auto. Att beskriva Saints Row som Grand Theft Autos galna kusin är nog inte långt från sanningen. De är lika både till utseendet och spelstilen, men skenet bedrar. Saints Row har, som antyds ovan, en något vildare twist på det hela som har bidragit till att ge spelen en helt egen fanskara och kraften att stå på egna ben.

Det populära Saints Row the Third som ursprungligen släpptes redan 2011 har nu putsats och polerats ordentligt till en rykande het nyversion där det mesta har uppgraderats till dagens standard. Precis som i de tidigare spelen i serien kretsar handlingen kring gängkrig mellan olika fraktioner där målet är att spelarens gäng ska få överhanden. I det här fallet har min gruppering 3rd Street Saints hamnat på kant med ett stort brottssyndikat vilket har skruvat upp tonläget ytterligare.

I rollen som gängledare får jag med en egenskapad karaktär utforska staden Steelports alla områden i jakten på respekt, pengar och andra diverse tillgångar. Jag kan självklart inte låta bli att skapa en ohyggligt ful individ, komplett med en stönande zombieröst som får mig att dra på smilbanden under varje dialogsekvens. Tillgångarna jag söker införskaffas genom att bryta mot lagen, göra våghalsiga handlingar, ta över områden och utföra olika uppdrag, och det är speciellt här som Saints Row the Third: Remastered glänser som mest.

I utgåvan har man nämligen valt att klämma in samtliga expansioner vilket bäddar för en hel del galenskap. Redan i början av spelet får jag göra allt från att rädda en hulkifierad kamrat, spela huvudrollen i en science fiction-film, inneha superkrafter och skjuta raketgevär från helikopter. Det är en vansinnig mix av händelser vilket i mina ögon mestadels känns väldigt roligt, även om jag tycker att handlingen kanske blir lite väl spretig.

Även om spelets narrativa huvudtråd känns lite otydlig ligger faktiskt spelets största styrka i den stora variationen. Serien har rykte om sig att vara lite spralligt, nästan som ett plojspel utformat för ett experimenterande av idéer, men det funkar förvånansvärt bra. Varje litet uppdrag är nästan som en berättelse i sig självt, tagen ur populärkulturens alla möjliga skrymslen och vrår. Jag lär mig efter ett tag att se spelet mer på det viset och då spelar spretigheten inte så stor roll.

Mellan alla uppdrag jag utför kan jag vila ut i ett av alla de gömställen jag har låst upp åt mig och mina gängmedlemmar. Det är även här jag mestadels sköter mina karaktärsmodifieringar i form av uppgraderingar. Jag kan även kika på fordon i mitt garage, välja bland mina många fräsiga kläder och fundera över vad jag vill sysselsätta mig med härnäst. Känner jag mig riktigt trött efter intensiva händelser kan jag ibland till och med dröja mig kvar i lyan och njuta av den lilla extra detaljrikedomen de erbjuder jämfört med världen utanför.

Saints Row the Third: Remastered är ett stabilt knippe spel med tillhörande expansioner som kan underhålla en lång stund för den som ger sig in i det. Stilen och humorn i spelet känns lite väl mycket riktad mot en ung tonårspublik men kan troligtvis locka fram en hel del skratt även från de mer svårflörtade fallen. Innehållet är positivt varierande och överraskar ständigt med galna upptåg och svårförutsedda twistar, något man inte upplever i särskilt många andra spel nuförtiden. Är man ute efter ett handlingsdrivet spel med mycket allvar och djup har man kommit fel, för det du hittar här är en vild fest, fylld med positiv energi och galna upptåg!