Recension: Rise of the Tomb Raider [PS4]

För några år sedan lyckades Crystal Dynamics utföra ett svårt och extraordinärt uppdrag, genom att ge gravplundraren och spelhjältinnan Lara Croft en kraftfull nystart. Hennes återkomst blev en fullständig triumf i det häpnadsväckande Tomb Raider: Defintive Edition (9/10).

Nu är den äventyrssugna damen tillbaka i Rise of the Tomb Raider, med sin klätteryxa och trofasta pilbåge som resesällskap.

Hon följer upp ett viktigt spår efter Kitesh, källan till evigt liv, något hennes far letade efter innan sin bortgång. Det är ett tufft uppdrag eftersom destinationen är det fruktansvärt kalla Sibirien, och för att göra det värre måste vår hjältinna kämpa även mot terrororganisationen Trinity. Att leta efter ungdomens källa är inte något nytt i spel eller filmer, men eftersom manuset är riktigt spektakulärt skrivet, tänker jag absolut inte klaga.

Det iskalla klimatet i de sibiriska bergen och snötäckta skogarna skildras på ett makalöst vis, och jag kan inte få nog av spelets gudomliga grafik. Jag fryser inombords när Lara kämpar sig igenom snön och klättrar uppför de hala, istäckta klipporna. Inledningen, där hon får springa ifrån en livsfarlig lavin, är otroligt spännande tack vare genomtänkta kameravinklar, och det är bara en försmak av de farliga situationer vår protagonist hamnar i.

Utöver de sedvanliga action- och utforskningselementen återvänder även rollspelsdelen, men den har utökats rejält med fler egenskaper. Till exempel kan Lara lära sig olika språk för att kunna hitta gömda hemligheter i den ryska tundran.

Naturen är lika vacker som den är dödlig.

Spelets starkaste pusselbit är huvudkaraktären själv. I förra delen fick vi se en mer mänsklig och känslomässig individ som kämpade sig igenom hemskheter och de skador hon utsattes för. Den här gången har hon fått mer skinn på näsan och traumat på ön har bara gjort henne starkare. Jag bryr mig väldigt mycket om Lara Croft, beundrar hennes styrka och älskar den brittiska accenten – fantastiska Camilla Luddington triumferar återigen med sitt röstskådespeleri.

Ägare av PlayStation 4-konsoler har fått vänta på Rise of the Tomb Raider i ungefär ett år efter Xbox One, och får nu en fullspäckad jubileumsversion lagom till firandet av Lara Crofts tjugoåriga tjänst. I den här utgåvan finns allt tidigare utgivet extramaterial tillsammans med ett par nya tillägg, bland annat det nya bonusäventyret Blood Ties som utspelar sig i Croft Manor. Lara letar efter ett gömt svar på ett mysterium någonstans i det enorma huset där hon växte upp och jag tycker om det här detektivarbetet, även om det är lite kort.

Du har all rätt att le, Lara. För andra gången i rad är du stjärnan i ett episkt äventyr!

Föregångarens svagaste del är tveklöst flerspelarläget, särskilt om du är på jakt efter en platinatrofé. Därför är jag glad att det partiet ersätts med ett roligt överlevnadsspel med namnet Endurance. Det går ut på att spelaren ska hålla sig vid liv så länge det går, hålla hungern i schack och inte frysa ihjäl. Jag gillar den här utmaningen, för det sätter mina kunskaper på prov och känns mer verklighetstroget när man håller på att svälta eller få fatala köldskador.

Crystal Dynamics bevisar återigen att de kan konstruera ett spännande och välgjort äventyr med en av spelhistoriens största ikoner. Rise of the Tomb Raider är en uppföljare med det rätta virket som gör det värt att tillbringa många timmar i den kyliga tundran. Jag kan inte tänka mig ett bättre sätt att hylla Lara Croft för sin två decennier långa karriär än i denna blivande klassiker.