Recension: Ride 5 [PS5]

Jag har förvisso blivit något av en motorsportfan för några år sedan, men dessa djupdykningar har hållit sig till fordon med fyra hjul i Formel 1-serien. Jag har sett en handfull lopp i MotoGP-serien när de har fladdrat förbi på TV:n, men jag skulle inte kalla mig en expert på långa vägar.

Det är kanske därför det tog ett tag för mig att komma in i rätt tänk när jag startade upp Ride 5 för första gången. Och med rätt tänk syftar jag då på någon form av kurvtagning som inte slutar med en hjulande trasdocka som landar i däckbarriären.

Skam den som ger sig dock, och efter finjustering av spelets hjälpmedel och en bättre förståelse för bromssträckor och svängradier började loppen rulla på betydligt bättre ganska snart. Jag kastade mig in i karriärläget och påbörjade min resa mot toppen av pallen i en rad evenemang som testar mina färdigheter i en rad olika motorcykelklasser. Lättare motorcyklar saknar kanske lite av toppfarten från de större muskelmaskinerna, men det är i gengäld oftast enklare att få stopp på dem för att kunna vika in i snäva kurvor.

En del av banorna från Formel 1-kalendern dyker även upp i Ride 5, som exempelvis Suzuka i Japan och italienska Monza, och jag inbillade mig att dessa förkunskaper skulle ge mig fördelar. Men på grund av ovan nämnda skillnader i bromspunkter och dylikt kunde jag genast kasta bort denna information för att lära mig allt på nytt. Man är dessutom i en betydligt mer utsatt position på en motorcykel, och det gör det extra stressigt när man har kamper mot närliggande konkurrenter. Det räcker ofta att vara lite för närgången i kurvorna för att se motorcykeln och föraren kana iväg ut i grusfållan.

Karriärläget skapar visserligen en tydlig utvecklingsväg som hjälper dig att låsa upp nya motorcyklar och resurser att köpa uppgraderingar för. Det känns dock väldigt platt och opersonligt, trots att utvecklarna vid en handfull tillfällen försöker skapa någon form av rivalitet mellan förare. Det lyckas dock inte alls, utan det blir bara en ursäkt att införa en ny form av racing där du får köra en mot en istället för ett traditionellt lopp. Utöver detta är det dock ingen skillnad, vilket känns lite som en bortkastad chans att skapa ett narrativ.

Presentationen i övrigt känns också ganska platt och ospännande, och i vissa fall även förvirrande. Inför varje lopp visas ett videokollage som man skulle kunna anta är relaterat till banan man ska köra på, men istället är det fokuserat på landet du besöker. Det fungerar ju i vissa fall, men när du värmer upp inför ett lopp på Daytona International Speedway i Florida känns det märkligt att se videoklipp bestående av bland annat Golden Gate och frihetsgudinnan.

Själva racingdelen är dock lyckad, vilket är huvudsaken i en simulering av denna adrenalinframkallande motorsport. Jag kommer på mig själv flera gånger att jag håller andan i tajta svängar där jag är nära att kollidera med motståndare, och det säger ju en del om inlevelsen. Inlärningskurvan kändes snäv till en början, men med hjälp av en hel uppsjö av assistansverktyg kunde jag få lite fotfäste innan jag började stänga av dem successivt igen. Den optimala racinglinjen behöver dock ses över eftersom den buggade ur för mig vid flera tillfällen. Tanken är att den ska skifta färg när det är dags att bromsa in, men i flera lopp har den helt enkelt bara slutat skifta färg.

Ride 5 har lite av ett problem att sticka ut åt något håll egentligen. Det är en kompetent racingsimulator på flera vis, men det kommer nog att ha svårt att charma spelare som inte redan är sålda på serien. Är du en motorcykelfantast finns det massor av exceptionella hojar att samla på sig, men resten av spelet känns en aning anonymt.