Recension: Rendering Ranger: R² [Rewind] [PS4, PS5]

Om jag hade frågat er läsare huruvida ni har spelat Rendering Ranger: R² på dess ursprungliga konsol, Super Famicom (eller Super Nintendo som vi kallar den här i väst) hade troligtvis ytterst få svarat ja. Spelet, som släpptes 1995, var exklusivt för Japan och har på senare år blivit ett ytterst sällsynt samlarobjekt eftersom det bara producerades runt 10000 exemplar. Sedan 2022 har det viskats om att spelet skulle släppas på nytt, och här sitter vi nu med Rendering Ranger: R² [Rewind], en rykande het och något moderniserad version till våra PlayStation-konsoler.

Om du är bekant med sido-scrollande actionspel lär upplägget i Rendering Ranger snabbt kännas bekant. Trots detta kan jag inte släppa känslan av att det finns en något annorlunda stämning i detta spel. Handlingen är enkel men ändamålsenlig, en ensam krigare ska slå tillbaka ett utomjordiskt anfall, och han måste nyttja alla sina egenskaper, knep och utrustning för att lyckas. Mycket mer än så får vi inte, men det spelar ingen roll, för snart behöver jag lägga tankarna på annat då vågor av nämnda utomjordingar börjar fylla upp skärmen.

Vår hjälte har ett utbud av olika ammunitionstyper till sitt förfogande, och nog går de åt då jag stundvis håller nere skjutknappen längre än vad som är brukligt. Lyckligtvis får jag ammunitionen i form av power-ups, så när jag fyller skärmen med kulor och laserstrålar behöver jag inte oroa mig för att de ska ta slut i första taget. Annat är det om jag förlorar ett liv, en situation jag kommer att återkomma till. Klart är i alla fall att det är tillfredställande att rensa min omgivning på diverse utomjordingar, robotar och andra elakingar. Rendering Ranger är förhållandevis lätt att styra, jag kan hoppa, ducka, skjuta i åtta olika riktningar och avfyra en specialattack vid behov. Likt handlingen är det en enkel men tillräcklig verktygslåda.

Då och då får jag möjligheten att hoppa in i en rymdfärja och uppleva intensiva strider i hög hastighet, och dessa ögonblick är något av en höjdpunkt i spelet. Skeppets styrning och förmågor skiljer sig lite grand från det andra läget, men den huvudsakliga skillnaden är ett större strategiskt djup då jag behöver navigera rätt och ta ut vissa motståndare snabbare för att öka min chans att överleva. Framförallt är bossarna jag möter i det här läget väldigt underhållande, både genom sin häftiga visuella design och nivå av utmaning.

Utöver nämnda upplägg har man kryddat till den här versionen av spelet med moderna inslag som sparfunktion och möjligheten att spola tillbaka spelförloppet. Vanligtvis brukar jag inte vara en frekvent användare av ”rewind”-knappen i sådana här spel, men i det här fallet gör jag ett undantag då det är vansinnigt svårt, även med den till hjälp. Trots maxad mängd liv vid start, stark utrustning och god vana av genren är trycket hårt, och det av flera anledningar. När jag styr Ranger till fots är svårighetsgraden hög, men jag har större möjlighet att iaktta min omgivning och på så vis förutse knepiga områden och fiender. Skulle jag bli av med ett liv hamnar jag däremot i en rävsax i form av en nollställning av uppgraderingar, vilket snabbt skapar en problematisk situation.

Ännu svårare blir det när jag kör en sektion med rymdskeppet och börjar närma mig slutet av spelet. Då utsätts jag för några av de mest helvetiskt designade nivåerna jag någonsin har upplevt, vilket inte säger lite. Höga hastigheter kombineras med supertrånga passager, skarpa svängar och vansinniga mängder av fiender till den grad att knappt ”rewind”-funktionen kan rädda mig igenom dem. Att klara det utan den kan jag knappast ens drömma om.

I slutändan är min upplevelse av Rendering Ranger: R² [Rewind] mestadels positiv. Visst finns där en del skavanker, men överlag är de mest designval som man kan förvänta sig av ett spel med så pass många år på nacken. Det är ett brutalt och utmanande äventyr vars anda framförallt lär tilltala de mest styvnackade genre-fansen, men kanske även oss vanliga dödliga som vill testa ett riktigt intensivt actionspel.