Recension: Persona 5 Strikers [PS4]
Persona 5 (10/10) anses av många vara ett av senare års allra bästa japanska rollspel och jag kan bara hålla med. När jag fick höra att Phantom Thieves skulle få ett äventyr till gjorde det mig väldigt glad, men samtidigt lite skeptisk då Musou-genren med Dynasty Warriors-serien i spetsen aldrig varit en favorit för mig.
Persona 5 Strikers tar sin början sex månader efter händelserna i Persona 5 och om du inte har tänkt spela originalspelet först så bör du läsa på eller titta på filmklipp med sammanfattning av händelserna, annars kommer du att få svårt att hänga med i svängarna.
Huvudpersonen med kodnamnet Joker kommer tillbaka på besök till Tokyo och det tar inte lång tid innan ett nytt mysterium för tjuvarna som stal hjärtan utvecklas och deras unika förmågor sätts på prov igen.
Den karaktärsstyrda berättelsen håller otroligt hög klass och de tecknade figurerna formligen exploderar i karisma och personlighet. Det är en fröjd att följa dialogen och samtliga röstskådespelare från det första spelet är tillbaka här. Om jag har någon kritik mot handlingen så skulle det vara att den är aningen linjär och de möjligheter för avstickare som finns leder alltid tillbaka till områden du redan varit på. Palatsen från rollspelet har bytts ut mot fängelser och jag vill inte avslöja detaljer om berättelsen, men författarna har verkligen lyckats hålla konceptet fräscht och förnyat det tillräckligt för att det ska bli spännande och nytt.
Stridssystemet fungerar trots min initiala skepsis väldigt bra, även om det bitvis leder till knapphamring för min del. Men det handlar till stor del om prylekonomin och att jag är snål om resurserna istället för att gödsla med magier och helningsföremål. Striderna håller högt tempo och utspelas ofta på lite större arenor där förflyttning och omgivningarna ger ytterligare möjligheter att kämpa väl. Spelet pausar dock när du tar upp föremålsmenyn eller vill använda en persona-färdighet. Lyckas du överrumpla skuggorna och får anfalla i ryggen har du en stor fördel och kan ofta få in en kraftig attack innan de agerar.
En central del i Personaserien har alltid varit att kunna skapa nya personas genom att kombinera befintliga. Det gör självklart comeback här, även om möjligheterna och omfattningen är lite mindre än i spelen från huvudserien. Förutom din personas färdigheter avgör självklart utrustningen du använder också hur väl du kommer att lyckas i striderna.
En sak som jag verkligen saknar är de sociala länkarna med alla bekanta du bygger relationer till. Här har det systemet bytts ut mot en allmän nivå över hur tät din relation är till resten av tjuvgänget. När nivån ökar får du bonding-poäng där du kan köpa globala uppgraderingar som exempelvis att alla har fler livspoäng eller att specialattacker gör mer skada.
På det hela taget har jag väldigt kul med Persona 5 Strikers och längtar tillbaka till nästa session och få lite fler ledtrådar om vart berättelsen är på väg. Jag kan till och med sträcka mig till att måla upp detta som ett skolboksexempel på hur man förvaltar en uppföljare som ska byta genre.