Recension: Mika and the Witch’s Mountain [PS5]

De spanska utvecklarna Chibig och Nukefist har slagit sina talanger samman och satt siktet på att leverera en trevlig färgklick för de yngre spelarna. Med tydlig inspiration från anime-klassikern Kiki’s Expressbud ges jag som spelare möjlighet att leva mig in i rollen som ett kvastflygande expressbud.

Mika and the Witch’s Mountain börjar med en smärre motgång för protagonisten. Hon har precis tagit sig upp på häxans berg och ska lämna över ett rekommendationsbrev för att få starta sina studier i häxskolan. Den gamla häxan Olagari som ska agera lärarinna ser dock svart och godtar inte rekommendationen, utan sparkar istället Mika nedför berget.

Med både hoppet och kvasten krossade söker Mika hjälp i den lilla byn Orilla. Den hjälpsamma hantverkaren Allegra erbjuder sin hjälp att laga Mikas kvast, och med sin lagade kvast sätter vår lilla hjältinna igång sitt äventyr för att en än gång kunna ta sig uppför berget och bevisa att hon minsann är värdig häxskolan.

För att komma ända upp på berget behövs dock en riktigt kraftfull kvast, och sådana kostar pengar. För att uppgradera sitt transportmedel behöver Mika därför tjäna pengar och som av en händelse, söker en leveransfirma i staden arbetskraft. Äventyret kan börja!

Leveranssegmenten i spelet är relativt enkla. Mika behöver ta ett föremål från en person till en annan och för att variera svårighetsgraden gäller olika parametrar. En del försändelser måste levereras inom en viss tid, andra paket får inte bli blöta och en del är bräckliga och får inte utsättas för stötar. När jag skriver varierad svårighetsgrad innebär det dock inte att något blir speciellt svårt för den rutinerade spelaren. Om jag misslyckas med en leverans, går det alltid att starta om uppdraget för att prova igen. För de yngre spelarna tolkar jag detta som en bra sak, även om jag personligen gärna hade sett lite mer utmaning i spelet.

Grafiken är väldigt vacker och filmsekvenserna som återkommer med jämna mellanrum, når nästan upp till Ghibli-nivå. När det kommer till kvaståkandet, känns mekaniken välpolerad med vissa små skavanker. Det är en häftig känsla att flyga omkring den lilla ön och bara ta in vyerna.

Berättelsen är relativt kort. Det känns som att min aktiva speltid är runt sju timmar i dagsläget, men då har jag investerat några timmar i att leta samlarföremål och göra sidouppdrag. För min del är det helt perfekt, jag har fått en trevlig spelupplevelse underhållande karaktärer, vackra vyer och en trevlig berättelse på under tio timmar.

Mika and the Witch’s Mountain rekommenderar jag dig som vill uppleva ett lättsamt och trevligt spel med en låg svårighetsgrad. Det är avkopplande och passar säkerligen den yngre målgruppen som hand i handsken.