Recension: Life of Delta [PS5]

Peka-klicka-spel har upplevt något av en renässans på senare år med mängder av såväl nya spel som nysläpp av polerade gamla klassiker. Det är trevligt att se då genren är något av en veteran inom spelvärlden, samtidigt som den kan uppfattas som en lite udda figur bland de trendande genrer som återfinns bland modernare spel. Med Life of Delta har man gett sig på denna klassiska genre, och det är i rollen som just Delta jag tar mina första stapplande steg ut i den postapokalyptiska öknen.

Världen som berättelsen utspelar sig i är en intressant sådan. Den styrs nämligen av tungt militariserade antropomorfiska djur. De är stora, bröliga och har noll respekt för världens andra invånare, det vill säga robotarna. När min bekantskap med den lilla roboten Delta initieras befinner vi oss långt ute i ett ödelandskap som till synes ser ut att vara skådeplatsen för ett eller annat krig. Vi får inte veta mycket mer innan Deltas vän plötsligt kidnappas av militären, och äventyret börjar.

Life of Delta är som nämnt ett peka-klicka-spel, och redan i första rummet får jag uppdraget att med ”muspekarens” hjälp fylla på Deltas batteri innan vi ger oss av. Genrens fundament bygger en hel del på nyfikenhet och uppfinningsrikedom, så det gäller att ha tålamod, utforska varje miljö man är i och testa sig fram genom varje situation. Majoriteten av spelets karaktärer går att interagera med, och många gånger kan jag få en ledtråd av dem som visar vad just det aktuella rummet har för knut som behöver lösas upp.

Man skulle kunna säga att det i spelet blandas två olika sorters pusselkategorier, nämligen de som kretsar kring föremål och de som är mer klassiska tankenötter. De två kategorierna skiljer sig mycket åt, framförallt för att den förstnämnda bygger på genrens traditionella oförutsägbarhet och den sistnämnda på logik. Det blir en rejäl blandning och pusslens grad av komplexitet varierar kraftigt, från snudd på självklara mjölkpaketsgåtor till superknepiga hjärnknutar.

Det är ganska underhållande att undersöka sin omgivning och plocka på sig föremål med vetskapen att de ska komma till användning någonstans, samtidigt finns det ett litet stickande problem. Det är inte endast pusslen i sig som är kluriga, utan även faktumet att lösningarna omedvetet döljs bakom halvdan programmering. För att kunna lösa vissa pussel behöver du nämligen dra ett föremål från din förvaring till något i din omgivning som du tror att du kan applicera det på, vilket snart visar sig vara lättare sagt än gjort.

Oavsett om det är rätt eller fel föremål du kombinerar så uppstår otydligheter. För trots att det i slutändan kanske är rätt föremål du drar på så kan försöket avbrytas, med effekten att föremålet åker tillbaka till förvaringen. Oftast handlar det om att jag behöver dra föremålet ur en väldigt specifik vinkel för att den ska godkänna appliceringen på det andra föremålet, något som inte bara skapar förvirring kring om jag använder rätt föremål, utan även frustration då jag behöver dra ”muspekaren” över skärmen löjligt många gånger innan den godkänner mitt försök.

Den övriga kategorin av pussel är desto mer användarvänlig och dessutom väldigt bra balanserad. Dessa kommer i olika former, men oftast handlar de om att lösa små flödesliknande knutar för att låsa upp saker, ta bort buggar eller starta upp olika system. Precis som resten av spelet är de visuellt tilltalande, men de hade kanske behövt vara något tydligare markerade då det i vissa av dem är svårt att se vilka delar jag kan interagera med eller inte.

Min åsikt kring Life of Delta är något kluven. Det är ett visuellt tilltalande spel med fina miljöer, spännande karaktärer, trevlig dialog och mysig ljudbild, men det är krångligt att spela på grund av sina tillkortakommanden. Det är ganska tjatigt att misslyckas med att öppna en dörr sju-åtta gånger i rad trots att du står och viftar med nyckeln, och jag tröttnar fort när jag till slut blir tvungen att leta upp guider för att faktiskt se om det är rätt föremål jag viftar med. Troligtvis kan utvecklarna få bukt med denna problematik, men till dess förblir spelet en tankenöt avsedd för de med extra mycket tålamod.