Recension: LEGO Star Wars: The Force Awakens [PS4]

En bra stund efter att den senaste Star Wars-filmen gått upp på stora duken, ger TT Games oss äntligen möjlighet att återuppleva det grandiosa äventyret i LEGO-form. Filmen The Force Awakens träffade mitt i prick på mig när det kommer till kärleksfull nostalgi, även om jag efter ett tag förstod att jag i princip sett en omgjord version av den allra första filmen: A New Hope.

När det kommer till LEGO-spelen, har jag tappat intresset mer och mer, speciellt efter utvecklarens maniska försök att prångla in så mycket händelser och dialog från filmerna, snarare än att fortsätta sin egna tolkning som jag uppskattade så mycket förr i tiden. Självklart fortsätter LEGO Star Wars: The Force Awakens i samma anda men av någon anledning känns det inte lika krystat denna gång.

Prologen, vilken även fungerar som en introduktion till spelets mekanik, utspelar sig under slutscenerna i Jedins Återkomst. Rebellerna gör ett sista, desperat försök att en gång för alla bekämpa det onda imperiet och eliminera det stora hotet som Dödsstjärnan utgör.

Förutom de vanliga handlingarna såsom att slå sönder klossar och bygga lösningar till olika problem, introduceras jag i denna iteration för två trevliga nyheter. På vissa platser, har jag möjligheten att välja var och vad jag ska bygga för att lösa pussel, eller hitta gömda skatter. Denna nya mekanik öppnar upp för en del trevliga moment där jag upptäcker att jag gärna stannar upp och utforskar möjligheter.

Nej, svårighetsgraden ”Crushing” finns inte i LEGO. Klossarna går dock att krossa som vanligt.

För barn som har sett vuxna spela äventyrliga actionspel, såsom Uncharted 4: A Thief’s End (10/10), finns nu även i LEGO-världen snarlika och någorlunda kompetenta sekvenser i och med introduktionen av skydd som karaktärerna kan gömma sig bakom under eldstrider. Det är välkommet med nya inslag i spelserien, men tyvärr utspelar sig dessa moment endast på specifika platser, jag kan alltså inte välja när eller om jag vill ta skydd.

Filmens handling är som vanligt berättad med en ganska stor portion humor där tolkningen av det som sker på vita duken bitvis är fenomenal. När jag närmar mig slutet av spelet, känner jag dock samma avsaknad av intresse som jag gjort i alla de senaste LEGO-spelen. Återigen upplever jag att det har lagts lite för mycket energi på filmsekvenserna, och för lite inspiration när det kommer till gåtorna och pusslen som ska lösas.

Det enda som är charmigare än BB-8, är BB-8 i LEGO-form!

Den rena glädjen i att slå sönder miljöer, leta röda klossar och att försöka nå höga poäng försvinner dock aldrig i spelserien. Jag känner alltid en stor glädje när jag lyckats hitta ett gömställe som huserar en hemlig del till minibyggsatserna, eller när jag lyckas få True Jedi-status för att jag hittat tillräckligt mycket LEGO-pengar.

I denna utgåva finns ett antal huvudnivåer varifrån jag kan välja att spela om nivåer, eller utföra sidouppdrag för att så småningom nå den eftertraktade trofén för att ha hittat precis allting i spelet. Efter avslutad genomspelning, tillbringar jag en stund med att försöka klara några av sidouppdragen och det är då det slår mig hur stort allting är. Kikar jag på kartan över områdena blir jag med ens avskräckt, eftersom det kryllar av uppdragsikoner som pockar på min uppmärksamhet.

Jag tycker verkligen bra om alla LEGO-spel jag har spelat men omfattningen av världarna och fokuset på de animerade mellansekvenserna är återigen något som gör att jag tröttnar fortare än vanligt. Som familjespel är detta dock ett solklart köp eftersom det finns så oerhört mycket att upptäcka och uppleva. Gillar du Star Wars och eventuellt har småttingar i familjen som tycker om LEGO, att spela tillsammans och krossa klossar, är det ingen tvekan om att ni kommer att ha trevligt tillsammans i många timmar.