Recension: Injustice 2 [PS4]

DC Comics mest ikoniska superhjältar och fasansfulla skurkar gjorde upp med knytnävarna redan 2013 i slagsmålsspelet Injustice: Gods Among Us. Missade du det första slaget får du en ny chans att få svar på frågan om vem som slår hårdast av Stålmannen eller Batman, nu när NetherRealm Games presenterar dess uppföljare Injustice 2.

Denna stjärnspäckade fortsättning är en hårdkokt och raffinerad explosion med en imponerande skara av kända slagskämpar. Scarecrow, Supergirl och Gorilla Grodd är några av nykomlingarna i denna dynamiska kortlek tillsammans med välbekanta veteranerna Wonder Woman och Green Lantern, vilket för mig är riktigt intressant eftersom jag inte hört talas om en del av dessa karaktärer tidigare.

Injustice 2 är ett tempofyllt slagsmålsspel och dess fantastiska komboattacker kryddar de fartfyllda matcherna. Det vilda och galna upplägget kan vara lite överdrivet vid en del tillfällen, men eftersom de tekniska aspekterna tillsammans med en balanserad kontroll är välgjorda, gör det mig inget att tokigheterna präglar slagsmålen.

Alla goda och onda deltagare har sina egna specialattacker och specifika kännetecken vilka inte bara är hjälpsamma i omgångarna, utan även maffiga. Läderlappens lina med krok är ett utmärkt verktyg att kasta runt motståndare med, och tokiga Harley Quinn tar gärna hjälp av sina bitska hyenor. Pricken över i:et är ett så kallade ”supermove”, där jag med korrekt tajming kan pricka in en ultimat attack vilken delar ut förödande skada och bjuder på förbaskat häftiga filmsekvenser att beskåda.

Diana mot Harley i en närstrid, där jag har möjlighet att återfå hälsa om jag trycker på rätt knappar

Injustice 2 är vackert och animeringarna är i världsklass, särskilt de medverkande figurernas verklighetstrogna ansiktsuttryck. Varje bältesspänne och tajt läderplagg är fenomenalt detaljerade och väldigt lätt att vila ögonen på. Karaktärdesignen är också fantastisk, med undantaget av den tråkigaste Jokern jag beskådat någonsin. I denna upplaga påminner han om en dyster kopia av versionen från Suicide Squad, och att Mark Hamills röst saknas gör detta sorgligt. Däremot får jag sköna rysningar av Robert Englunds lånade röst till Scarecrow, där skurken låter identisk med Freddy Kruegers skrämmande stämma.

I spelet kan jag samla på kläder och tillbehör till mitt sällskap av stridskämpar och dessa plagg kan förstärka karaktärernas egenskaper. De nyvunna dräkterna måste dock vara i minst samma nivå som dess ägare. Detta fascinerande erfarenhetssystem lyfter spelet avsevärt och jag upptäcker att jag frenetiskt vill samla mer utstyrslar till min modekollektion.

Berättelsen i enspelarläget, där många av hjältarnas forna vänner blivit fiender är en tramsig men kul historia värt några speltimmar. Men det finns ett ännu bättre läge om du har en längtan efter riktiga utmaningar i The Multiverse, där tidsbegränsade nivåer bjuder på läckra samlarobjekt samt krävande strider. Onlineläget fungerade helt felfritt för mig och levererade en behaglig upplevelse med korta laddningstider, korta kötider och i ett bra tempo.

Byta färg på klädkollektionen? Inga problem. Ombyte av kläder för att ändra styrkor och förmågor är underhållande och kreativt.

NetherRealm Games har inte revolutionerat slagsmålsgenren, men med ett snyggt yttre kommer de långt och dessutom är underhållningsvärdet skyhögt. Min tillfredsställelse når maximala höjder när min favorit Harley Quinn besegrar mannen från Krypton i en hektisk strid. Injustice 2 är definitivt vårens bästa och mest robusta fightingsspel, som garanterar många speltimmar och blåtiror att se fram emot. Har du någon gång haft lusten att ge Stålmannen en rak höger behöver du inte tveka längre.