Recension: Hatoful Boyfriend [PS4]

Visuella romaner är något jag alltid har haft lite svårt för eftersom jag känner att interaktiviteten är lite för låg för min smak. När Hatoful Boyfriend från Devolver Digital nu har släppts till Sonykonsoler kände jag dock att jag inte kunde låta mina tidigare erfarenheter från genren stoppa mig. Ett spel där jag går på date med fågelhannar i hopp om att finna mitt livs kärlek måste jag bara få uppleva!

Jag spelar en kvinnlig karaktär som precis har blivit antagen till St. PigeoNation’s Institute, en skola för begåvade fåglar av alla dess slag. Det låter väl inte så udda på pappret men vad som gör min situation unik är att jag är en människa, alltså inget fjäderfä!

Jag introduceras för studenterna och lärarna innan själva skolan startar och snart är det dags för första uppropet. Redan under första dagarna måste jag välja min inriktning om jag vill stödja skolan genom att vara med i elevrådet, hjälpa till i läkarmottagningen eller syssla med sport. Jag tycker att elevrådet verkar intressant och går med där. Nu introduceras jag för en riktig tupp – den franske aristokraten Sakuya Le Bel Shirogane som är naivt verklighetsfrämmande samtidigt som han anser att världen ligger för hans fötter.

Udda situationer med skön humor finns det gott om i spelet.

Historien fortsätter och jag gör lite spridda val eftersom jag inte kommer ihåg de olika karaktärerna. Jag vet dessutom inte riktigt vad jag vill göra i skolan eller vem jag tycker om. Min osäkerhet straffar sig relativt snart – är man ofokuserad i fågelvärlden, då dör man! Ett gäng ninjaliknande hökar uppsöker mig och ser omgående till att jag får börja om spelet.

Efter mitt första misslyckande ser jag denna gång till att välja ut mitt byte och släpper det sedan inte ur klorna förrän jag får en partner i mitt liv. Det är inte speciellt långa berättelser som fågelromanserna bjuder på men spelet blir mer intressant ju fler vägar till kärlek jag utforskar. De olika karaktärernas öden och individuella historier är allt ifrån patetiska och roliga till mörka och skrämmande.

Hatoful Boyfriend öppnar upp sig rejält efter att jag har slutfört ett antal historier, då får jag nämligen möjligheten att ”infria mitt löfte” – ett val där berättelsen svänger skarpt och visar upp en helt ny värld. Den nya vinkeln på historien är väldigt intressant och vid flertalet tillfällen måste jag stanna upp och fundera över vad som händer på skolan.

Vänta…Va? Blev det ett rollspel nu?

Även om spelet är relativt kort känner jag att vissa delar är lite väl utdragna, speciellt den extra förgreningen som fokuserar på skolan. Förmodligen är det jag som inte är van eller har tillräckligt med tålamod med visuella noveller eftersom jag titt som tätt irriterar mig på att min tumme värker av allt tryckande på X.

Om du uppskattar den här typen av spel och gillar udda berättelser , kan jag verkligen rekommendera Hatoful Boyfriend. För mig personligen var det en intressant upplevelse även om jag hoppade över en del textmassor då jag tappade intresset en aning.