Recension: Gran Turismo 7 [PS5, PS4]
Gran Turismo-serien har i många år varit en måttstock för racinggenren när det gäller detaljrikedom, realism och simulering av bilsporten. Utvecklingsteamet Polyphony Digital har gjort sig kända för att inte tumma på kvalitet på några fronter, utan låter istället utvecklingen ta den tid som krävs för att allting ska fungera enligt teamets vision. Och tid mellan spelen brukar det verkligen ta.
Det föregående spelet i serien, Gran Turismo Sport, var ett lite mer onlineinriktat spel, och kändes tydligt som ett sidospår trots att själva spelupplevelsen var bra. Jag saknade de gamla goda soloinriktade utmaningarna som jag har lagt så otroligt många timmar på genom åren. Nu när Gran Turismo 7 är här, är det tydligt att målet är att återvända lite mer till de så populära rötterna.
Utöver de klassiska körkortsutmaningarna finns det en ganska matig kampanjliknande introduktion till alla funktionerna i spelet som heter GT Café. Varför en caféägare känner sig kvalificerad att ge dig en hel uppsjö av racingbaserade uppdrag är något av en gåta, men det passar ganska bra in i den stämning som Gran Turismo-spelen brukar etablera med det mjukjazziga soundtracket. Vid ett besök i detta café får du exempelvis uppdrag som att köra ett visst antal lopp för att låsa upp specifika bilar, vilket då kombinerar introduktionen av nya områden och nya fordon på ett smart vis.
Ganska snabbt börjar du även låsa upp möjligheten att modifiera bilen, vilket snabbt ledde till att jag fick försöka hålla mig i kragen för att inte proppa in alla möjliga trim i min stackars Mini Cooper som inte på något vis är byggd för högre hastigheter. Men det har ju också varit ett av de stora nöjena i tidigare spel, att försöka skapa en landraket som fortfarande går att styra någorlunda. Du kan även montera orimligt stora vingar på bilen för att höja coolhetsfaktorn med oändliga mängder.
När jag började komma in i rutinen att avverka dessa uppdrag kände jag ganska fort att spelet hade placerat sina hakar väldigt djupt i mig. Den makalösa grafiken är visserligen imponerande, men det går inte ens att jämföra med den underbara körkänslan som de ännu en gång har lyckats spika med en ackuratess som få kan mäta sig med. För att förhöja denna upplevelse har de använt den haptiska feedbacken och motståndet i avtryckarna i DualSense-kontrollen på ett väldigt smart vis, vilket ger dig möjlighet att känna vad bilen gör med mer precision. Jag har kommit på mig själv flera gånger att flämta till när jag börjar märka att fästet börjar släppa i en höghastighetskurva, så inlevelsen är sannerligen på topp.
Om du tillbringade väldigt mycket tid med Gran Turismo Sport kan du glädas åt att samma upplägg finns med som ett av flerspelarlägena. Det betyder alltså att du fortfarande kan delta i organiserade tävlingar som hålls vid fasta tider för att mäta dig mot många av de mest ambitiösa förarna i världen. Det går även att köra det mer traditionella upplägget med att ansluta till en lobby och bara tuta och köra.
Gran Turismo 7 har ett par olika grafiklägen, men till skillnad från i många andra spel som har släppts denna generation finns det ingen större skillnad i praktiken. Det går att aktivera ray tracing, men detta är enbart aktivt i exempelvis repriser eller fotolägen. Detta är för att inte göra några kompromisser med bildfrekvensen, som är superviktig i ett spel som kräver så här pass mycket precision.
Även om spelet är tydligt fokuserat på simulatordelen av racingsimulering finns det väldigt många hjälpmedel att använda om du inte känner dig hemma i genren. Dessa kan skräddarsys på väldigt många vis, så att du bit för bit kan plocka bort dem när du börjar bemästra delar av spelet.
Om du siktar på att samla på dig alla bilar i spelet har du en hel del jobb framför dig, då titeln stoltserar med över 400 olika modeller i sortimentet. Tyvärr känner jag att det saknas lite omväxling i detta utbud, då det hela centreras runt ett fåtal biltillverkare. Jag kan tänka mig att jobbet att licensiera bilar från många olika tillverkare blir väldigt tungrott, men jag skulle gärna vilja se lite mer bredd. Ge mig åtminstone möjligheten att trimma en Volvo 240-kombi som jag kunde förr i tiden.
Det är tydligt att utvecklarnas vision är att inte bara säga att bilar är coola, utan även förklara varför de är coola och hjälpa dig att förstå tjusningen i deras bilnörderi. De har därför lagt väldigt mycket krut på att skapa ett museum för varje biltillverkare där du kan följa deras historia på en tidslinje och läsa mer om hur de har hamnat där de är idag. Det är ett välkommet och intressant inslag som är kul att bläddra igenom.
Jag hade höga förhoppningar på Gran Turismo 7 med tanke på hur länge sedan det var vi fick ett riktigt klassiskt Gran Turismo-spel, och detta mästerverk lyckas både möta och i vissa fall överstiga dessa förhoppningar. Det är ett superambitiöst projekt som bara växer mer och mer ju längre du spelar. Det kräver en hel del tidsinvestering för att lära dig bilar och banor på ett optimalt vis, men när du får det där genombrottet är det otroligt givande och tillfredsställande.
Ja äntligen en värdig uppföljare till dom två första spelen i serien!