Recension: Expeditions: A MudRunner Game [PS4, PS5]

SnowRunner (7/10) var ett spel som under recensionsperioden var en ganska kantig upplevelse, och även om jag gillade mycket som fanns där låg oftast buggar eller konstiga designbeslut i vägen för ett bättre spel. Med tiden blev mycket av detta åtgärdat, och plötsligt blev SnowRunner ett av de spel jag har lagt absolut mest speltid på under senare år.

När uppföljaren, eller snarare avstickaren, i serien utannonserades förra året såg jag fram emot att utvecklarna kanske denna gång skulle lära sig av de tidigare problemen för att erbjuda en mer angenäm upplevelse från början. Men hur har det blivit i praktiken nu när spelet är här?

I Expeditions: A MudRunner Game lämnar du de tyngre fordonen från SnowRunner bakom dig och ger dig på något vis ännu längre ut i vildmarken. Där det fanns små antydningar till civilisation i SnowRunner, med små sträckor av asfalterade vägar eller enstaka byggnader, kastar Expeditions dig rakt ut i naturen utan direkta skyddsnät.

De två kampanjerna i spelet utspelar sig i Grand Canyon med omnejd, samt i Karpaterna och kan nästan inte vara större motsatser till varandra. I Grand Canyon möts du av stekande sol, kala klippor och förrädiska flodpartier här och var. Karpaterna bjuder istället på blomstrande skogar och våtmarker som bara längtar efter att svälja ditt fordon. Det kanske låter lite i minsta laget att bara erbjuda två kampanjer, men omväxlingen i miljöer och sysslor är minst lika stor som den i tidigare spel.

Som jag nämnde tidigare har Expeditions inte samma fokus på tunga lastbilar och frakt av material mellan olika punkter, utan det handlar snarare om mindre, fyrhjulsdrivna fordon som är mer avsedda för utforskning av vildmark. Det finns absolut lastbilar i spelet, och det är faktiskt dessa jag använder i de flesta fall eftersom jag tycker att de erbjuder den största stabiliteten för terrängkörning. När jag använder de mindre fordonen känner jag att de är alltför studsiga och benägna att välta i sluttningar.

Uppdragen i spelet är huvudsakligen en rad olika punkt till punkt-körningar med en del olika varianter på vad du ska göra vid respektive punkt. Vissa gånger får du kanske scanna efter fossil med hjälp av en drönare, andra gånger får du göra seismiska undersökningar eller montera väderstationer. Det alla uppdrag har gemensamt är att det är resan dit som är utmaningen och behållningen, och det finns sannerligen ingen brist på hinder som kan göra din utflykt till en riktig katastrof. Som hjälp för att undvika dessa utmaningar finns det verktyg som kikare och drönare som du kan använda för att studera omgivningen och enklare hitta den lättaste vägen fram till målet.

En av de stora skillnaderna i upplägget jämfört med SnowRunner är att när du väl ger dig ut på ett uppdrag behöver du planera precis allting i förväg. Du behöver ange vilket eller vilka fordon du vill använda, utrusta dessa med reservdelar, extra bensindunkar och rätt utrustning, för detta kan du inte påverka i efterhand utan att behöva starta om allt från början. Det är ett koncept som är intressant, och som jag delvis gillar, men det är också väldigt bestraffande om du skulle råka ut för problem. Exempelvis kan du bara återställa ditt fordon till startpunkten en gång utan att betala några straffavgifter. Därefter får du betala för varje återställning, vilket skulle vara okej om jag bara kunde skicka en ny bil dit för att försöka reda upp röran. Men om du inte har satt in fler bilar i uppdraget får du antingen käka kostnaden eller börja om.

På det tekniska planet fungerar Expeditions betydligt bättre än vad SnowRunner gjorde vid lansering, men det är inte problemfritt. Det största problem som har uppstått för mig är att marktexturer ibland inte laddar den högupplösta versionen, så det ser bara ut som något odefinierat klet på marken. Det orsakar då problemet att det är svårt att avgöra vad underlaget är, om det är lera, grus eller sten. Detta har lett till flera tillfällen där jag har fastnat i en lerhåla eller vält fordonet för att jag har missbedömt läget. Förhoppningsvis är detta något som de kan åtgärda ganska snabbt, för det har verkligen förstört både uppdrag och motivation för mig vid några tillfället.

I det stora hela uppskattar jag att utvecklarna har försökt sig på något nytt jämfört med tidigare spel, men jag lyckas inte riktigt klaffa med vissa av punkterna. Det är alldeles för inrutat och bestraffande ibland, där istället SnowRunner uppmuntrade mig till att kämpa vidare, hitta kreativa lösningar och inte ge upp. Det finns helt klart något bra under ytan där, och förhoppningsvis kan de, liksom med SnowRunner, hyvla fram det med tiden.