Recension: Dreams [PS4]

Dreams är en udda men praktfull fågel i den djungel av spel som finns till PS4. Att beskriva titeln som ett spel är egentligen lite missvisande eftersom man då undanhåller dess huvudsakliga syfte; att skapa. En stor del av Dreams är nämligen att det är en plattform som lyfter fram pedagogiska verktyg, social interaktion och inspiration för att låta dig skapa och utforska både dina egna och andras äventyr.

I det moderna samhället har spelskapandet gått utanför de ramar och förhållningsregler det följde förr och har på många vis blivit mer folkligt. Mängden spel som är gjorda av enstaka privatpersoner hemma på kammaren är många, men precis som tidigare så har dessa skapare troligtvis haft någorlunda erfarenhet av programmering och teknik, vilket tveklöst är till stor nytta i skapandet.

Med Dreams föreställer jag mig att målet är att göra skapandet ännu mer tillgängligt, och att dessutom låta spelaren själv välja hur ingående skaparprocessen och spelet ska vara. När jag startar upp titeln för första gången blir jag direkt omfamnad och introducerad till de olika sektioner som finns. Innan jag själv ger mig på att skapa något så tar jag mig an andra spelares kreationer såväl som skaparnas egen lilla narrativa kampanj. Allt ligger smidigt upplagt som i ett digitalt bibliotek, och jag river snabbt av några plattformsspel, racingspel och en udda förstapersonsskjutare där jag ska ha sönder konstverk på ett museum. Lite som förväntat så är många av titlarna rätt tunna innehållsmässigt, vilket gör att jag inte stannar en längre stund i dem. Trots det är det svårt att inte bli imponerad av att allt är skapat i Dreams självt.

Det är först när jag provar kampanjen och sedan försiktigt ger mig på skaparverktyget Dream shaping som jag inser hur många möjligheter som finns. Allt är nämligen superpedagogiskt upplagt, och då inte på ett överdetaljerat och tråkigt sätt, utan med mycket fart och flärd. Medan en instruktionsvideo i ena delen av skärmen hintar om vad jag ska göra rör jag mig smidigt runt i omgivningen till de småskämtande och berättande instruktörernas röster.

Till en början handlar det mest om hur jag navigerar runt på skärmen och placerar ut föremål, men efter några instruktionsbanor kommer jag in på allt från hur jag gör en bra ljuddesign, skapar en inbjudande atmosfär och ställer in förhållningsregler såsom poäng och mål. Allt detta på ett sätt som gör det enkelt att förstå respektive koncept.

Utöver spelen och skapandet finns det en synbart positiv social aspekt att ta del av i Dreams, och det känns som att skaparna har tänkt noga kring hur interaktionen mellan spelare kan hållas på en bra nivå. Exempelvis hålls varje vecka en workshop där ett specifikt tema är i fokus. När jag spelade var temat medeltid/fantasy och varje spelare kan då förslagsvis välja om de vill vara med och skapa något spel på temat, prova spelen och rösta på sina favoriter. När jag uppskattar en annan spelares spel kan jag på ett smidigt sätt följa det för att få information om eventuella uppdateringar, följa skaparen för att få veta när hen gjort ett nytt spel eller helt enkelt föreslå spelet för andra vänner.

Dreams är en enda stor fest som jag tror att många skulle vilja gå på. Det är inte bara det faktum att det är en lyckad satsning för att få spelare att samlas kring just spelande och spelskapande, utan även för att det är genomfört på ett pedagogiskt sätt som skulle få självaste Hajk-Bengt att skutta högt. Jag har bara skrapat på ytan när det kommer till Dreams, men i rätt händer tror jag definitivt att drömmar kan bli verklighet här.