Recension: Dead or School [PS4]

I en fiktiv framtid har Corona-viruset kommit och gått. Nu är det verkliga hotet ett virus som förvandlar hederligt folk till mutanter. Detta låter kanske orginellt, men då talar jag inte om Marvels mutanter utan om något som mest liknar vardagliga zombier.

Efter ett 3-årigt krig om vem som ärver planeten fick vi dra oss tillbaka som förlorare under jord. Sedan dess har det gått 78 år och de ungdomar som växt upp under jord har inga erfarenheter av hur livet en gång var.

Vår huvudperson Hisako får av sin gamla mormor höra romantiska historier om hur underbart det var att gå i skolan. Utan det kritiska tänkandet, som hon inte fick i någon skola, bestämmer sig Hisako för att finna en av dessa paradisbyggnader.

Hennes mening med livet är klar. Hon ska ta sig förbi horder av mutanter upp till markytan för att hitta en skola. Alternativt dö, men i alla fall ha försökt. Dystopin är komplett. Allt eller inget. Döden eller skola.

Hisakos mission känns aningens tragikomisk och detta gör tyvärr att berättelsen snabbt blir ointressant. Tack och lov är handlingen bara en ursäkt för att vår huvudperson ska få löpa amok i skoluniform enligt japansk tradition.

Alla varianter av mutanter och deras alfaledare i detta plattformsäventyr kommer att få fullt upp att göra. Till Hisokas förfogande finns tre vapenkategorier. Först har vi närstridsvapen, därefter skjutvapen och sist, men störst, raketgevären.

Närstridsvapen slits ut och de övriga två kan få slut på sin ammunition. Spelets sparpunkter gör dock att allt detta återställs och här finns även tillfälle att modifiera och förbättra sina tre vapenslag. För den rollspelskunnige är allt välbekant. Här finns färdighetsträd och olika föremål som i kombination med ditt vapen premierar just din spelstil.

Kontrollerna är stabila och i gott maner möjliga att justera efter din smak och tycke i menyerna. Du kan springa, rulla och dubbelhoppa precis som förväntat i ett zombieinfesterat 2,5D-spel. Det finns också en uthållighetsmätare som töms relativt snabbt. Det gäller därför att vara eftertänksam och inte bara svinga eller avfyra sina vapen helt tanklöst.

Banorna är ganska rakt på även om det finns en del saker att göra för den som vill samla och låsa upp allt. Under din resa mot markytan kommer du även träffa olika personer.

Som tidigare nämnt är historien inte överdrivet intressant, men försöker ändå mot slutet förklara virusets ursprung och vilka som ligger bakom det hela.

Svårighetsgraden “Normal” känns precis lagom utmanande och bör ge de flesta 12-15 timmar beroende på hur man spelar. Jag la till exempel mer energi på mitt svärd i början för att senare inse fördelarna med raketgeväret.

Dead or School är en underhållande titel som roar både med sitt namn och innehåll. Jag är enormt imponerad över att detta spel endast är tre personers vision och hårda arbete.

Samtidigt lyser detta faktum också igenom i produktionsvärdena. Där en studio med större budget och fler anställda åtminstone lagt in en liten anime-sekvens som mellanakt, får vi här bara en budgetkompromiss. Som bortskämd konsument blir detta smärtsamt uppenbart eftersom jag uppskattar dessa typer av sekvenser. Studio Nanafushi har dock lagt sin begränsade energi på det som är viktigast; spelglädjen!

Dead or School är ett utmärkt japanskt spel som ger oss precis det vi kan förvänta oss stilmässigt ackompanjerat av passande musik.