Recension: Dead Island 2 [PS4, PS5]

En dröm har gått i uppfyllelse! Efter nästan tio års väntan har Dead Island 2 äntligen landat i min konsol. Efter att spelet har bytt utvecklare ett antal gånger, har det till slut landat i Deep Silvers interna studio Dambuster Studios, som har jobbat med titeln i fyra år.

Frågan som jag i egenskap av ärrad och rutinerad Dead Island-veteran ställer mig är såklart om det är värt väntan och huruvida ett spel som utvecklats i snart tio år kan leva upp till de förväntningar jag har.

Efter en dramatisk introduktion med en rejäl krasch, får jag välja en överlevare, en ”slayer” eller rätt och slätt den karaktär som jag vill spela. Sedan börjar det blodiga, ostiga och zombiehuvud-stampande äventyret på en gång.

Scenen är satt i ett fiktivt Los Angeles, kallat Hell-A och det är med stor aptit som jag påbörjar min resa mot upplysning. Berättelsen utspelar sig nämligen efter händelserna i Banoi, alltså det som utspelade sig i Dead Island Definitive Edition (8/10). Direkt från början känner jag igen mig från mina mängder av timmar som jag investerat i föregångarna och jag trivs från första sekunden. Några saker som slår mig ganska omgående är att uthålligheten inte minskar när jag utför attacker, något som uppmuntrar till ett vilt svingande av vapen. Det ska visa sig behövas framöver.

En annan nyhet i denna uppföljare är att det klassiska färdighetsträdet är utbytt mot ett kortbaserat system. Korten med specialförmågor får jag antingen genom att hitta dem i världen eller genom att erhålla dem under uppdrag, alternativt när jag går upp i nivå med min hjälte. Detta upplägg känns ganska fräscht och gör också att jag, efter att ha misslyckats med ett uppdrag, kan justera mina färdigheter för att passa situationen bättre.

Det finns två tydliga hjältar i spelet, och då talar jag inte om karaktärerna. Den första är såklart den galna berättelsen där min karaktär upptäcker att hon är immun mot viruset och följderna av det. Detta tillsammans med de fullkomligt galna sidouppdragen gör känslan av Dead Island 2 till en ostkrok-hit på en gång. Den andra hjälten är de vapen som jag hittar under äventyret, tillsammans med de modifikationer som jag kan applicera på dem. Allt ifrån elektriska chocker till ökad blödning och självantändande zombier gör känslan perfekt.

Det som saknas mig efter att ha kört igenom spelet är de interaktiva fordonen. I Dead Island hade jag och chefredaktören en hel del otroliga äventyr där jag i onyktert tillstånd absolut skulle köra bilarna runt ön. Något som ofta fick katastrofala följder och en hel del gapskratt. I del två av serien saknas dock detta inslag, kanske för att Los Angeles gator redan är fyllda av bilvrak, eller för att någon av utvecklarna inte tyckte att det var värt mödan.

För att ta sig till de olika delarna, används nu istället funktionen för ”fast travel” flitigt, och faktum är att det i min bok är helt okej. Det går nämligen att ta sig runt kartorna ganska snabbt tack vare att uthålligheten inte minskar när jag springer.

En av de viktigaste komponenterna för spelets underhållningsvärde stavas dock ”coop”. I detta kooperativa flerspelarläge väljer du att bjuda in dina vänner eller totala främlingar från PlayStation Network och oavsett vad du väljer kommer du att få avnjuta Dead Island 2 när det är som bäst. Här erbjuds allt från komiskt lustiga animationer av ragdoll-zombier som flyger runt på skärmen till interna skämt om tidigare Dead Island-spel. Och allt i en vänlig, ostig nivå.

Om du inte kunde få nog av att hämta champagne till den där ryska kvinnan i föregångaren, eller om du bara inte kan sluta att mosa zombier på de mest brutala, splattiga sätt är Dead Island 2 något du inte bör missa. Trots en del skavanker.