Recension: Cities: Skylines [PS4]

Det råder ingen tvekan om att utvecklare blir duktigare och duktigare på att översätta tangentbords- och musintensiva spelgenrer till konsoler, där inmatningsmetoderna är starkt begränsade. Både samhällsbyggaren Aven Colony (8/10) och strategispelet Sudden Strike 4 (5/10) visar tydligt att även avancerade manövrar går att utföra med en DualShock 4.

Med dessa erfarenheter i ryggsäcken, kastar jag mig därför hungrigt över den någorlunda hårdkokta stadsbyggarsimulatorn Cities: Skylines. Det var väldigt länge sedan jag umgicks med spel som till exempel SimCity, och därför är det med stort intresse jag återupptar bekantskapen med denna något snäva genre.

Redan under första nivån, vilken agerar guide till spelet, introduceras jag till det väldiga djup som stadsbyggarspelen erbjuder. Det första jag behöver göra är att planera hur mitt initiala vägnät ska löpa genom staden. Baserat på placeringen av dessa strimmor av asfalt kan jag sedan öronmärka de anslutande områdena till olika typer av byggnader. I början väljer jag mellan bostadsområden, butiksstråk, kontorskomplex och industrimark.

Hoppas att jag har dimensionerat avloppen rätt nu…

Här visas den första gnuttan av komplexitet i spelet; bostäderna ska helst ha nära till kontor och affärer men får inte ligga för nära de smutsiga industriområdena. Samtidigt får det inte vara för långt att åka för de som arbetar i fabrikerna, vilket innebär att jag måste planera vägarna optimalt för att förhindra missnöje.

Jag måste också se till att alla byggnader förses med elektricitet, färskvatten och avlopp. Det låter säkert enkelt men i och med att avlopp och vattenledningar inte kan korsas, bjuds det en hel del tankenötter för att koppla ihop ledningarna runt staden. Det är också viktigt att säkerställa att avloppsvatten inte öses ut i närheten av färskvattenintaget.

När dessa faciliteter är på plats gäller det för mig att observera och lyssna på min befolkning för att veta om något saknas eller inte passar människorna i min stad. Återigen bjuds en fin och krävande balansgång, denna gång mellan stadens ekonomi och folkets vilja. Flera gånger behöver jag starta om eller ångra val jag har gjort som försämrat samhällets ekonomi utan att ge någon större inverkan på folkets välmående.

Efter några spelomgångar har jag ett välmående samhälle där pengarna börjar rulla in och befolkningsmängden öka drastiskt. Möjligheterna till mer avancerade byggnader, regler och spelsätt låses upp vid specifika mätetal där antalet människor i staden väger tungt. Det dröjer inte speciellt länge innan mitt lilla samhälle blivit så stort att det krävs skolor, sjukhus och soptippar; alla med sina unika parametrar och fördelaktiga platser på kartan.

Även om Cities: Skylines är ganska snålt med handhållandet, lyckas det ändå med små medel att ständigt putta mig framåt för att utveckla mina färdigheter och våga investera i nyheter. Även om det finns en mängd olika nivåer med diverse förutsättningar när det kommer till naturtillgångar och placeringsmöjligheter, återvänder jag ofta till den initiala spelplanen för att prova nya idéer.

Folk tänker mycket. Folk känner för mycket. Folk twittrar alldeles för mycket!

Självklart stannar inte spelet av bara för att jag har byggt ett intrikat nätverk av vägar som knyter samman industrier, bostäder och andra områden på bästa sätt med övrig infrastruktur, tvärtom. Det finns alltid en väg att bredda, ett sjukhus att flytta eller en skattesats att förändra för att få samhället tryggt och stabilt. Cities: Skylines erbjuder allt från simpelt vägarbete till avloppsplanering och vidare till politiska beslut som måste tas. Tycker du att det blir för mycket, går det alltid att zooma in kameran och följa en av familjerna i deras vardag – ganska avkopplande efter en hektisk dag på stadskontoret.

Om du känner att du retar dig på hur stadsplanerarna i din ort beslutar om saker och ting, eller om du vet med dig att du har en borgmästare inom dig, är detta definitivt spelet för dig. Maken till lättillgängligt och samtidigt brutalt utmanande spel har jag inte spelat på många år. Som glad novis i genren gläds jag varje gång jag kommer på en smart lösning till ett infrastrukturproblem i spelet när jag försöker sova på natten. Att jag sedan kan implementera lösningen dagen efter, är tecken nog på att detta är en riktigt stark titel bland stadsbyggarspelen till konsol.