Recension: Call of Duty: Modern Warfare 2 Campaign Remastered [PS4]

Call of Duty-serien har ju, som nästan alla vet, varit en dominerande kraft bland alla stortitlar på årlig basis väldigt länge nu. Det var dock inte alltid den där givna succén som Activision numera förlitar sig på. Det var inte förrän Infinity Ward beslöt sig för att lämna andra världskriget bakom sig som det riktiga framgångståget sattes i rullning.

Call of Duty 4: Modern Warfare (8/10) var ett banbrytande spel på många sätt när det släpptes i början av förra konsolgenerationen, men personligen var det Call of Duty: Modern Warfare 2 som cementerade mig som en fan av serien på allvar. Det var dock inte flerspelarläget som stack ut för mig, utan det var själva kampanjen.

Själva berättelsen utspelar sig ur flera olika soldaters perspektiv samt på olika skådeplatser. Du får besöka allt från brasilianska favelor till ryska fängelsekomplex och amerikanska förortsområden. Den huvudsakliga berättelsen tar vid strax efter föregångaren, där ultranationalisten Imran Zakhaev nu hyllas som en martyr efter att ha blivit dödad av amerikanerna.

Zakhaevs efterträdare Makarov har dock stora planer på att hämnas, och förstås misslyckas även planerna att infiltrera hans organisation för att förhindra detta. Det dröjer inte länge förrän ryska folkets vrede är så uppiskat av propaganda att krig är ofrånkomligt.

Även om mycket är detsamma i nyversionen av Modern Warfare 2 så tar det inte lång tid innan det är tydligt att spelet har fått en smått makalös ansiktslyftning. Nivåerna är de samma i struktur, men allt från texturer, ljussättning och effekter har i princip gjorts om från grunden. Det ser bitvis ut som ett helt och hållet nytt spel, och det blir inte sämre av att det dessutom har HDR-stöd för att ge lite extra dynamik till effekter, miljöer och explosioner.

Uppdragsdesignen är också av mycket hög klass, och även om det precis som många andra Call of Duty-kampanjer är väldigt linjärt, vägs detta upp av hastiga svängar i händelserna. Det känns alltid som att du har något som driver dig framåt, men ovissheten för vad som kommer att ske runt hörnet är otroligt spännande.

Till skillnad från nyversionen av Call of Duty 4: Modern Warfare innehåller detta paket endast själva kampanjen. Det är ju utan tvekan den bästa kampanjen som serien har levererat, men jag kan ändå inte låta bli att känna mig lite besviken att de inte åtminstone tog med Spec Ops-uppdragen. Jag inser att det hade inneburit en hel del extrajobb, men jag kan inte ens börja räkna timmarna jag tillbringade med dessa fantastiska kooperativa uppdrag i delad skärm med min bästa vän.

Det går absolut att argumentera att det är ännu en dum actionfilm i interaktiv form, och att berättelsen är djup som en barnbassäng, men det går verkligen inte att klaga på den otroliga berg och dal-bana som Infinity Ward vävde ihop för snart 11 år sedan. Trots att mycket har hänt i genren sedan dess är det överraskande att se hur pass bra upplevelsen håller fortfarande. Det finns förstås repliker och sakfrågor som definitivt inte har åldrats väl, men som en spelupplevelse håller detta nästan precis lika bra nu som det gjorde 2009.