Recension: Bahnsen Knights [PS4, PS5]

Bahnsen Knights är något så spännande som en visuell roman inspirerad av så kallade ”Pulp-tidningar”. Små, billiga nästan serietidningsaktiga magasin, stundvis med saftiga deckarhistorier kantade av våld och ”omoraliskt innehåll” som det kallades när de var som populärast. Samma kännetecken finner vi därför även här, och i spelet får vi följa familjefadern Boulder genom en mörk och blodig berättelse då han ska infiltrera den mystiska kulten som spelet är döpt efter.

Precis som den nämnda inspirationskällan är den här sortens spel ofta lite kortare men intensiva upplevelser med fokus på sensationslysten handling och narrativt driv. Den visuella och speltekniska designen är i det här fallet även inspirerad av liknande titlar till äldre spelkonsoler, framför allt med rötterna i 80-talet. Det är charmigt, och känslan av nostalgi gör sig närvarande redan i startmenyn.

Spelet handlar alltså om Boulder, en man vars yrke har lett in honom på en stig som infiltratör. Hans mål är att infiltrera den våldsamma sekt vars närvaro i ett fiktivt USA växer sig allt starkare. Till en början låter det kanske som en ganska generisk handling, men eftersom utvecklarna kör full gas på spelets tema blir det snabbt en ganska unik historia. Bahnsen Knights är nämligen inte vilken sekt som helst, utan en gruppering med onaturligt stor förtjusning i bilar av typen Ford Sierra. Ledda av den smått galna, före detta bilförsäljaren Toni kör de runt på landsbygden, målar röda kors på ladugårdar, uppviglar lokalbefolkningen och avgudar tornadoer.

Det finns två viktiga anledningar till att Boulder har bäddat in sig just den här gruppen. Dels att ta reda på hur pass smutsigt mjöl Toni och hans följare har i påsen, men även att ta reda på en tidigare agents öde. Rollen som just infiltratör utgör en av de röda trådarna i spelets upplägg, och det uttrycks bland annat genom att Boulder behöver hålla tungan rätt i mun vid de dialogval som dyker upp titt som tätt. Toni och de andra i Bahnsen Knights är nämligen av den misstänksamma sorten, vilket förmedlas genom en individuell mätare som visar hur stor tillit varje medlem har till vår protagonist. Ogenomtänkta beslut ökar misstänksamheten, men det är inte helt lätt att avgöra någon större betydelse av mätarna då många felaktiga dialogval eller handlingar leder till en snabb död ändå.

För att bryta av flödet av text varvar man då och då dialogerna med små minispel och uppdrag som kan påverka handlingens utveckling på olika sätt. Dessa varierar i utförande och är sällan särskilt tidskrävande, men flera av dem är relativt svåra och utmanande. Styrkan hos dem ligger framför allt i hur snyggt de vävs in i spelets handling och lyckas skapa en känsla av vikt, trots det spartanska utförandet. ”Misslyckas jag med det här kommer någon karaktär att dö” tänker jag flera gånger, exempelvis när jag utnämns till första förare i en bilkaravan och måste leda truppen över de vältrafikerade motorvägarna. Ibland lyckas jag inte med att klara utmaningen och får välja något annat alternativ, väl medveten om att mitt misslyckande snuvar mig på en potentiellt bättre handlingsutveckling.

Bahnsen Knights tillhör en ganska unik spelgenre, och visst besitter det naturligt både styrkor och svagheter beroende på vilka glasögon man har på sig. De små minispelen och utmaningarna underhåller inte särskilt länge, men för den som vill låsa upp allt kan det finnas en utmaning i att låsa upp alla scener och olika slut. Det är ett kort, intensivt och relativt linjärt äventyr, men stämningen är tät, mycket tack vare en välskriven handling och de fantastiskt snygga animationerna som genomsyras av spelets mörka tema.