Recension: Antstream Arcade [PS4, PS5]

I takt med att åren och konsolgenerationerna passerar har diskussionen om preservering av spelhistoria blivit ett alltmer relevant ämne. Ganska nyligen har digitala butiker för både Wii U och Xbox 360 stängts ner, vilket har lett till att många spel inte längre är tillgängliga att köpa och det finns därmed inga 100 procent lagliga vis att få uppleva delar av vår spelhistoria längre.

Ju längre bak vi kikar i tiden, desto fler luckor finns det, men det finns lyckligtvis aktörer som försöker täppa igen vissa av dessa hål. En av dessa heter Antstream Arcade, och det är en streamingtjänst som redan har funnits ett tag på andra plattformar men som nu slutligen har tagit steget till PlayStation. Med löften om över 1300 tillgängliga titlar med i abonnemanget kastade jag mig in i vimlet av spel för att hårdtesta tjänsten.

Man kan enklast beskriva Antstream Arcade som en Netflix-liknande tjänst för retrospel, vilket du snabbt kommer att känna igen i menyupplägget. Det finns långa horisontala rader med ikoner och spelen är indelade i olika kategorier som du sedan kan gräva djupare i. Det som jag omedelbart saknade var kategorier för exempelvis plattform och lanseringsår, istället för enbart genrer, men det går förvisso att lösa genom sökfunktionen.

Det är en väldig bredd som erbjuds bland de många spelen i abonnemanget, och det inkluderar allt från tidiga arkadspel som Pong och Missile Command till (relativt) moderna sidoscrollande skjutare som Metal Slug. Bland plattformarna som representeras hittar du bland annat Atari 2600, Commodore 64, Amiga, ZX Spectrum och denna bredd gjorde mig väldigt intresserad av tjänsten när jag först hörde talas om den.

Men även om plattformsbredden är imponerande kan jag inte riktigt säga detsamma om själva spelen. Kikar jag på arkadtitlarna finns det många spel som troligtvis stod ganska orörda i sina kabinett när det begav sig, och det saknas uppenbara klassiker som exempelvis Street Fighter II och Mortal Kombat, eller för den delen Outrun, Sega Rally eller Daytona USA. Den stora anledningen till detta heter ju licensiering. Det finns fortfarande rättighetsinnehavare som vill ha pengar för att spelet ska få lov att vara med i tjänsten, vilket jag förstår, men det leder också till ett ganska uddlöst spelutbud eftersom Antstream inte har oändligt djupa fickor att håva ut pengar från.

Det saknas dock inte pärlor helt och hållet, det skulle vara en grov överdrift att säga. Exempelvis fastnade jag väldigt länge i de gamla DICE-utvecklade klassikerna Pinball Dreams och Pinball Fantasies som jag tillbringade otaliga timmar med på min Amiga i unga dar. Jag kan inte påstå att jag hade mina gamla färdigheter kvar, men nog fanns spelets ”bara en runda till”-känsla kvar helt och hållet intakt.

Det finns även ett väldigt smart system för dagliga utmaningar i spel, där du ska uppnå specifika kriterier på tid eller nå en så hög poäng som möjligt under en specificerad tidsperiod. Detta resultat jämförs sedan med andra spelare på en global topplista, vilket säkert kommer att sporra många att nöta utmaningar i stor utsträckning.

Den stora fallgropen för tjänsten är dock själva leveransen av spelupplevelsen. Interaktiva upplevelser via streaming är väldigt känsliga för latens, och i synnerhet lite äldre arkadspel är extremt noga med precisionen. Tråkigt nog trillar upplevelsen ganska ofta med ansiktet först ner i denna fallgrop, och jag upplever ofta lite såsiga kontroller och bildstörningar. I synnerhet när jag spelar snabba spel, som racingspel eller dylikt, ser jag ofta att delar av skärmen bara förvandlas till pixelgröt för att streamen antingen inte hinner med eller komprimeras för hårt, och det skapar en ganska dålig helhetskänsla.

Många av tjänstens problem skulle kunna lösas genom att kunna köra spelen lokalt på din enhet, men jag inser ju också de många problemen som Antstream skulle behöva lösa för att göra detta möjligt. Konceptet och ambitionen är kanon, men tyvärr håller inte den tekniska implementeringen för att kunna leverera något jag kan rekommendera.