Recension: Another World: 20th Anniversary Edition [PS4]
Jag klarade aldrig Another World till min Amiga 500 när det begav sig. Året var 1991 och jag hade faktiskt aldrig sett något liknande i spelväg när jag testade Eric Chahis klassiska äventyr för första gången hemma hos en kompis.
Allt var så snyggt; introt, de smidiga animationerna, dödssekvenserna, fienderna och laserskotten såg läckrare ut än något annat till min hemdator, mycket tack vare den vektorbaserade grafiken. Dessutom var det filmlika berättelseuppläget fasansfullt välregisserat för sin tid.
Men jag klarade aldrig spelet. Som tur var har jag fått en ny chans med Another World: 20th Anniversary Edition – 23 år senare.
Den här gången tog det två timmar från början till slut.
Skälet till detta är inte att jag har tagit steget från en fumlig femtonåring till en fullfjädrad spelare (inte bara, i alla fall) – utan snarare för att styrningen har förbättrats och spelet inte är lika oförlåtande som tidigare.
Men missförstå mig rätt – det här är fortfarande ett bitvis frustrerande spel. Animationerna kan fortfarande te sig sega, och de små svarta ormarna i början av spelet är mer irriterande än någonsin (främst på grund av den utdragna dödssekvensen som visas om de biter dig). Dessutom är kontrollpunktssystemet inte optimalt – även om den är obegränsat mycket bättre än i originalet.
Själva spelet är däremot precis så bra som jag minns att det var, vilket är något av en ovanlighet när det gäller retrospel. Vanligtvis brukar minnet av en klassiker överträffa själva upplevelsen, men Another World är som en liten tankenöt som är en fröjd att knäcka. Det handlar mer om problemlösning än flinka fingrar, och allt har en någorlunda logisk koppling. Tack vare att varje del av spelet är skarpt indelad i mindre sekvenser krävs det inte allt för mycket vilset letande, och även de lurigaste delarna (främst i grottorna) kan klaras utan att behöva kolla upp lösningen på nätet.
Grafiken har förbättrats något med skarpare linjer och färre skrovliga ytor, men det räcker med ett tryck på triangelknappen för att sömlöst växla mellan de olika grafiktyperna. Det går även att spela upp en omarbetad version av soundtracket, ett originalsoundtrack och ett cd-ljudspår. Det tillför inte särskilt mycket. Roligare är det då att spelet släpps i Cross-Buy-format, så att du får det till PS4, PS3 och PS Vita för totalt 69 kronor. Det går att överföra sina sparfiler mellan formaten också, men då spelet är rätt kort spelar det ingen större roll. Fast det är kul att kunna köra detta på den skarpa Vita-skärmen, såklart.
Another World: 20th Anniversary Edition må kanske främst vara riktat till retronostalgiker, men det är fortfarande en pärla inom spelvärlden och bör åtminstone upplevas av dig som gillar genomtänkt design.
Hade inga jätteproblem att klara det då, (trots en stenhård spelkontroll med en enda liten knapp på stor kula) 🙂 men jag är inte lika säker på idag. Men ett moment jag höll på att bli smått vansinnig vid var när man skulle leka rullsten. Memory är inte min grej.. 😛
Verkligen en fantastisk upplevelse med små medel. Gårdagens Journey nästan.