Recension: Amnesia Collection [PS4]

Jag har fått den stora äran att nattvandra i Amnesia Collection, en samling med tre läskiga spel som tidigare funnits på PC och nu kliver över till PlayStation 4. Det är värt att nämna att jag inte har spelat något av Frictional Games spel tidigare, vilket gjorde att jag var tämligen oförberedd på denna rysliga färd.

Tripletten av dessa gastkramande titlar består av The Dark Decent, dess expansion Justine och uppföljaren A Machine for Pigs. Jag börjar med det första spelet där jag kontrollerar en man som lider av minnesförlust och en bultande huvudvärk. Han befinner sig i ett gammalt slott med egenskapen att framkalla mardrömmar. Atmosfären är mörk, tung och iskall; det går nästan att känna stanken av gammalt urin i de trånga korridorerna.

Saft, saft, hallonsaft, sjöng Klasse Möllberg en gång. Jag kan konstatera att det inte är läskande sötdryck i fontänen.

När jag spelar ett psykologiskt skrämmande spel, kryper det ofta under skinnet på mig. Det är en underlig, men fascinerande känsla och när den infinner sig, vet jag att spelet har uppnått sitt mål. När det gäller denna samling, är jag dock aningen kluven. Spelen ser väldigt gamla ut och skulle ha behövt en rejäl uppfräschning, särskilt The Dark Decent som är fullt av fula texturer.

Lyckligtvis räddas spelen tack vare briljant ljussättning och välgjord musik med egenskapen att skrämma hjärtat ur mig vid rätt ögonblick. Ljudeffekterna är också pricksäkra och svettdropparna faller ned från min panna när de läskiga rösterna väsnas i bakgrunden. Jag sitter hela tiden på helspänn, livrädd för att något i skuggorna ska slita mig i stycken.

Utmaningen i första spelet och dess expansion är att hålla mina nerver i styr, men jag måste även hålla mig undan från otäcka, patrullerande monster i de fasansfulla miljöerna. Det är nervkittlande att möta en best med ett utseende som får Cthulu att likna Nalle Puh, men jag tycker att de mörka krafterna i skuggorna är mycket mer skrämmande. När min protagonist blir mer instabil, skakar bilden till ett illamående flimmer och paniken urartar sig.

A Machine Of Pigs är det minst läskiga av de tre spelen, men dess historia är annorlunda och det är intressant i sig. Jag känner vibbar av Layers Of Fear (6/10), ett annat skräckspel jag spelat innan denna samling av kusliga kurragömmalekar. Något som jag saknar i detta spel, trots förekomsten av vidriga grishuvuden, är paranoian och känslan av att mörkrets vidriga tänder sakta körs ner i min nacke och paralyserar mig.

Mitt största bekymmer med alla titlarna är den besvärliga kontrollen, som är svajig och instabil. Det är svårt att utföra vanliga saker som att plocka upp något eller öppna en låda. Irriterande nog, påverkar det även min förmåga att navigera den karaktär som jag tappert försöker styra vidare i de fasansfulla äventyren.

Ensamma byggnader och en sprängande huvudvärk som enda sällskap. Detta är inte en plats man ska vakna med en baksmälla.

Med facit i hand var denna kollektion en annorlunda upplevelse för mig då Frictional Games vet hur de kan använda skrämseltaktiker professionellt, men bristerna i kontroll och fula texturer imponerar inte lika mycket. Jag vill passa på att lyfta en varningens finger; Amnesia Collection rekommenderas inte om du har svaga nerver eller lätt blir illamående. Jag är mer eller mindre uppväxt med skräckfilmer, men trots det, blev jag ofta jag kallsvettig och kände att pulsen skenade iväg rejält. Spelet bjuder på mängder av tillfällen som jag upplever riktigt skrämmande.

Är du en person med resfeber och kräver en färd mot mardrömsframkallande destinationer samt har aptit för psykologisk skräck? Varsågod, detta är en samling för dig.