Recension: Along Together [PSVR]

I Along Together spelar du en låtsaskompis till en liten flicka eller pojke vars hund har sprungit bort. Din roll blir att kontrollera en gigantisk hand som kan manipulera omgivningen så att sökandet kan fortsätta.

Spelet är helt utvecklat som ett VR-spel, och bjuder på en pusselupplevelse. Tyvärr dras det med en hel del tekniska problem som drar ned helhetsbetyget.

De färgglada skogsbanorna fyllda med träkonstruktioner ger en härlig, organisk känsla.

Min allra första reaktion när jag startar spelet blir en känsla av förvåning och irritation, då ett grönt plan täcker hela mitt blickfång och gömmer alla detaljer på första banan. Jag inser snabbt att den fasta kameran gör att jag måste resa mig upp för att kunna se något och att kameran åker med i fasta vinklar när jag förflyttar huvudpersonen.

Pusslen är för det mesta logiska och innefattar oftast mekaniska element, som vridbara stockar och hissar du kan dra i. På varje nivå finns det dessutom en gömd skatt i form av en leksak som du kan leka med mellan banorna. Min favorit är en handhållen konsol som inkluderar ett simpelt plattformsspel.

Förutom kameratrasslet så hittar jag fler tekniska tillkortakommanden som försvårar mina framsteg. Det händer vid flera tillfällen att jag ramlar ned bakom plattformar på platser jag inte kan komma loss ifrån, och den enda lösningen är att lämna banan och starta om den. Spelet kontrolleras med en vanlig handkontroll, men rörelserna är oprecisa och spårningen av kontrollen tappas bort då och då. Jag kommer på mig själv att jag är orolig att jag ska slå ned saker runt omkring mig när jag står med armarna rakt ut i konstiga vinklar för att kunna nå punkterna jag behöver interagera med.

Grottan bjuder på rälsvagnar och hissar.

Spelet i sig känns tämligen simpelt och variationen i pusslen är väldigt liten. Vid ett par tillfällen glimrar det till med lite klurigare gåtor och jag måste stanna upp och fundera, men svårighetsgraden är aldrig i närheten av pusselgiganter som The Witness (9/10) eller Virtue’s Last Reward.

Att spelet utveckats för VR-hjälmen tillför ingenting och det hade lika gärna kunnat vara ett spel utan VR, även om uppfattningen kanske hade varit ännu starkare att spelet är lite för enkelt. På plus-sidan är spelet väldigt barnvänligt och om det inte vore för rekommendationen att PlayStation VR inte ska användas av barn under 12 år, så hade jag rekommenderat detta som en perfekt titel för spelande lågstadieelever.

När eftertexterna rullar funderar jag på vilken målgrupp spelet riktar sig till och hittar inget bra svar. Om det är riktat till mig har utvecklarna iallafall missat målet.