Recension: Agents of Mayhem [PS4]

Efter många framgångsrika år med Saints Row-serien har nu utvecklarna Volition valt att lämna delar av den underhållande serien bakom sig. Vi får istället bekanta oss med nya karaktärer i Agents of Mayhem, men både det universum som berättelsen utspelar sig i och tonen i dialogen är intakt från tidigare verk.

Istället för vad som i grunden var ett spel om gatugäng får vi nu se en Volition-tolkning på superhjältekonceptet, och det visar sig att en korsning mellan Avengers och Saints Row passar riktigt bra.

Den skruvade historien börjar med att den ofantligt onde skurken Doctor Babylon och hans LEGION-styrkor försöker iscensätta en plan som hotar mänsklighetens välbefinnande. Detta kräver att de missanpassade hjältarna i Mayhem sammanstrålar i sydkoreanska Seoul för att störta Doctor Babylon en gång för alla.

I ditt gäng har du bland annat före detta actionskådisen Hollywood, som efter ett par snedsteg i karriären istället blivit rekryterad av Mayhem för att kunna leva ut sina actionfantasier på riktigt. Som kontrast till hans enorma ego finns till exempel Rama, den indiska immunologen som bär på ett djupt hat mot LEGION, och är riktigt vass på bågskytte dessutom.

Daisy är både redo för strid och Rollerderby.

Det erbjuds en härlig blandning av personligheter i karaktärsgalleriet, och alla är riktigt välskrivna och framförs på toppklassigt vis. Den typiska Volition-humorn är på plats, med massor av referenser och överdrifter, och detta är faktiskt ett av spelets starkaste kort. De rappa kommentarerna gör enormt mycket för stämningen och är en ypperlig färgklick i denna superhjälteparodi.

Spelet skildras i en öppen spelvärld precis som Saints Row-spelen, men det hela lutar mer åt en utpräglad tredjepersonsskjutare än GTA-mallen. Det finns en del element av plattformande mellan hustaken också, både för att samla på sig uppgraderingskristaller men även för att striderna ofta gynnar den som är rörlig och använder omvärlden till sin fördel.

Den stora nyheten som utvecklarna har introducerat är att du spelar tre av karaktärerna åt gången, och kan skifta sömlöst mellan dem. Det innebär att du måste välja ut en grupp som kompletterar varandra på bra vis med de respektive färdigheter alla har. Det är en bra idé att ha en som kan ta mycket stryk, en annan som är bra på avstånd och en tredje som kan komplettera dessa två på medeldistans. Sedan hänger det förstås mycket på din spelstil, vilket som passar bäst och vilka specialförmågor du finner mest användbara.

Upplägget skapar stor variation i hur du tacklar strider, då till exempel Joule har ett relativt svagt vapen, men hon kan i gengäld dela ut en hel del stryk genom att sätta ut en automatkanon som mejar ner fiender. Det gör att du kommer att spela på ett helt annat sätt jämfört med om du använder Hardtack, som älskar att vara på nära avstånd och plöja med sitt hagelgevär.

Alla karaktärer har sina egna sätt att ta sig in i fordon. Vissa mer kreativa än andra.

Denna omväxling reflekteras tyvärr inte alltid i uppdragsdesignen. Bossfajterna är oftast riktigt kul och har intressanta koncept, men uppdragen däremellan kan ibland bli ganska tråkiga. Oftast handlar det om att du hackar dig in i en hemlig underjordisk bas där du ska ha ihjäl allt som finns innan du beger dig ut igen. Striderna är ju förstås roliga och på högre svårighetsgrader även ganska utmanande, men när samma mall används om och om igen blir det lite trist i längden. Samtliga baser ser dessutom nästan identiska ut.

Prestandamässigt rullar det mesta på ganska hyfsat, fram till att saker och ting börjar explodera. När Hollywoods specialförmåga används, aktiveras Michael Bay-nivåer av konstanta explosioner, något som gör att bildfrekvensen dyker ganska kraftigt och det gör att det ibland är svårt att uppfatta allt som händer på skärmen. Detta ledde till en del ganska frustrerande dödsfall för mig, vilket är lite synd.

Överlag är det ändå svårt att klaga på Agents of Mayhem med all den charm och personlighet som verket utstrålar. Detta sidospår från Saints Row-serien har stor potential för framtiden med tanke på dess starka debut, och bjuder både på en underhållande berättelse och actionfyllda strider.