Mina första timmar med Plants vs. Zombies: Garden Warfare 2

Nu i helgen var det möjligt att delta i det öppna betatestet av uppföljaren till den ärtiga onlineskjutaren från PopCap. Eftersom föregångaren Plants Vs. Zombies: Garden Warfare (7/10) har gått varm här hemma det senaste halvåret, ställde jag och sonen sikte på detta tillfälle att se vad för nytt som bjuds i grönsakslandet.

Betaversionen är en ganska avskalad upplevelse där jag börjar med en snabb introduktion till upplägget; det är en kort kampanj som jag spelar ensam. Trädgården jag landar i efter en stund fungerar som ett nav där jag kan gå omkring och läsa meddelanden, köpa utrustning och välja spellägen. Jag kan inte hålla mig hemma speciellt länge utan slänger mig över häcken bara efter en kort stund; det finns en arena som jag måste utforska!

I enspelarläget kan jag hissa en flagga, invänta fiendens anstormande och försvara positionen så länge som möjligt. Det här är ett ganska trevligt moment där det går fort att öka min karaktärs nivå och jag får också lära känna motståndarna som kommer i vågor och vill mosa mig.

Plants vs. Zombies: Garden Warfare 2 erbjuder, förutom de klassiska karaktärerna, en hel del nya tillskott. På plantornas sida introduceras rosen, en slags magiker med förmågan att sakta ned tiden, Kernel Corn som är en riktig snabbskjutare och citronen; en karaktär som kan liknas vid en pansarvagn.

Zombierna får sköna småtroll som kallas impar, som kan hoppa in i en cybernetisk dräkt och dominera matchen rejält med sina specialfärdigheter. Antihjälten Superbrainz och piratkaptenen Deadbeard sällar sig också till skaran av odöda vegohatare men jag faller pladask för imparna som både låter roliga men också är snabba och oförutsägbara.

Min Imp; så söt så ensam, så dödlig (odöd-lig?)

I flerspelarläget finns två nya lägen som jag provar: Vanquish Confirmed är läget där jag tillsammans med mina medspelare antingen ska belägra en fiendeutpost eller mota bort fienden om jag tillhör det försvarande laget. Det finns även ett läge där målet är att fånga kraftklot som tappas på marken när jag nedgör en fiende eller återuppväcker en medspelare. Det här läget känns uppfriskande från de traditionella matcherna där jag bara behöver skjuta ned så många fiender som möjligt.

Uppföljaren till trädgårdsskjutaren ser ut att kunna erbjuda många timmars trevliga galenskaper och jag ser verkligen fram emot att få pricka några majsfrön i ansiktet på oväntade zombier. Den tid som jag har spelat beta-versionen visar dock på att en del förbättringar bör införas då zombierna känns överlägsna. Mitt lag vinner enkelt de matcher där vi spelar som odöda men får kämpa riktigt ordentligt för att överhuvud taget ha en chans när vi ikläder oss blomsterskrud.

Plants vs. Zombies Garden Warfare 2 släpps den 25 februari till PlayStation 4. Jag har min ärtskjutare redo; ses vi på slagfältet?