Känslan av stress och att ha för mycket att göra är troligtvis något som drabbar de flesta av oss i det moderna samhället. Arbeten och uppgifter behöver utföras, barn ska hämtas, räkningar måste betalas och så vidare. Det blir lätt att tiden känns knapp, och man önskar att man hade medlen att hinna med allting utan att stressa. I Causal Loop hittar rymdfararen Bale något som kan lösa den sortens problem, men det är knappast ämnat för triviala vardagssituationer, utan något betydligt mer komplicerat.

Efter att ha hittat en utomjordisk maskin på en främmande måne separeras Bale och hans kollega Jen när maskinen plötsligt aktiveras. Bale genomsyras av en okänd kraft, och när han vaknar upp har tid och rum blivit en enda röra. Med Jen försvunnen tvingas Bale samarbeta desto mer med den artificiella intelligensen Walter, och tillsammans behöver de utforska resterna av månens civilisation. Målet är att hitta Jen och komma därifrån, men snart visar det sig att flera aktörer vill lägga sig i utfallet. Bale har nämligen fått kraften att skapa fysiska ”ekon” av sig själv, en förmåga som ger upphov till möjligheter, men även faror.

Under det tidiga 00-talet var Capcom ett företag fyllt av experimentlust. Projektet ”Capcom Five” (som i slutänden mynnade ut i fyra titlar istället för fem) bjöd på spel som Resident Evil 4, Killer7, Viewtiful Joe och P.N 03, alla inledningsvis exklusiva för Nintendo Gamecube. Det var radikalt annorlunda titlar som vågade göra nya saker och som inte helt sällan byggde på unika idéer och vågade konstruera spel kring nyskapande spelmekanik och sedan låta resten följa efter.

Varför drar jag denna korta historielektion nu, nästan 25 år senare? Jo, för att Pragmata är det närmaste jag kommit till samma känsla som jag fick av Capcom Five-spelen när jag var tonåring. Pragmata ser till ytan ut att vara ännu en tredjepersonsskjutare som utspelas i rymden, men det är så mycket mer än så. Här har Capcoms utvecklare kombinerat skjutandet med ett inledningsvis enkelt hacking-minispel och de har valt att bygga hela upplevelsen kring denna mekanik.

Och resultatet är faktiskt snudd på lika bra som spelen jag nämnde tidigare.

Då var det fredag igen, dagen vars roll är som en oas i vardagen. En dag som är inkörsporten till alla härligheter en helg kan bjuda på. För oss spelintresserade är det inte svårt att föreställa sig vad man skulle hitta på under ett sånt tillfälle, men nog kan man behöva lite motivation.

Här på redaktionen har vi gott om spel att sysselsätta oss med, och vi hjälper gärna till med inspirationen. Här kommer därför våra planer inför helgen.

Efter att ha lämnat studion Bohemia, studion bakom den välkända titeln DayZ, startade Dean Hall upp RocketWerkz, en helt ny studio i Nya Zeeland. De har valt att specialisera sig på överlevnadsspel och simulatorer, och Icarus är den första titeln som verkligen fokuserar på just överlevnad.

Icarus är en planet, cirka 4 ljusår från jorden. Det har gjorts försök till terraformering av planeten men det har visat sig att den innehåller mängder av okända, exotiska material, som i kombination med terraformeringsarbetet, har utlöst en reaktion som förstört miljön på hela planeten och gjort den obeboelig för människor. Det finns dock mängder av värdefulla resurser, vilket gör att människor fortfarande arbetar här.

Med påskfirande ur vägen och en något kortare arbetsvecka avklarad närmar vi oss nu en helt vanlig helg. Våren får väl sägas ha kickat igång på allvar, och suget att varva speltimmar med ”soltimmar” växer. När vi nu har några dagar av ledighet framför oss kan det vara på tiden att fundera över vad man vill spela, och det har vi gjort. Nedan finner du ett urval av redaktionsmedlemmarnas planer för helgen.